Ayan Dalal har rakpermanentat sitt hår i tretton år. Liksom många med afrikanskt ursprung åker hon till Stadshagen för att få håret fixat av Eleonore Hansson.
I kvarteren nära salongen går det att få tag i afrikanska klänningar, skönhetsartiklar och jamaicansk lychee-frukt.
Ayan Dalal ska på bröllop och sitter uppflugen i frisörstolen hos Blacknuss Hair‘n‘Care. Det är inte första gången hon rakpermanentar, det har hon gjort i tretton år nu.
– Man hinner inte stå i tio timmar framför spegeln innan man ska till skolan, säger hon.
Ayan Dalal och hennes syster Amal fick höra om Camilla Tressvant för några år sedan, och har gått hit sedan dess. Hår är viktigt, säger hon allvarligt. En frisör att lita på är ett måste. Nu ligger håret slätt och glansigt längs ryggen. Innan var det ...
– ... såhär stort! Slänger du in något så kommer du inte hitta det, säger Ayan Dalal och ler brett medan hon visar med händerna.
Camilla Tressvants pappa kommer från Västindien och startade tillsammans med hustrun Afro Caribbean Cosmetics 1982 i Solna. Då var det en av Sveriges första afrosalonger. När Camilla Tressvant växte upp var det fortfarande ganska ovanligt med afrohår i Sverige.
– Jag var den på klassfotot som hade störst hår och som stod längst bak. Inte så att jag var diskriminerad, men det märktes.
Sedan dess har salongen flyttat till Odenplan och 1995 blev hon ägare. Det nuvarande läget i Stadshagens utkant på Kungsholmen i Stockholm lockar drop in-kunder från kvarteret. Sex procent av stadsdelens invånare kommer från ”Övriga Afrika”, det vill säga Afrikas länder utom Nordafrika.
En behandling på Camilla Tressvants salong kan ta allt ifrån tre till åtta timmar. Förutom Elle ligger här högar med glansiga magasin från USA och Storbritannien: Black Beauty, Ebony, Essence och Aspire.
– Där finns allt nytt om svart hår. Det gör att kunderna kan känna igen sig, säger Camilla Tressvant.
Det särskilda med afrohår är att håret är mörkt och lockigt i hårsäcken, något som ger volym. Och det är just volymen som åtminstone de flesta kunder vill få ner.
– Det är väldigt speciellt att plötsligt kunna identifiera sig med att vara rakhårig, särskilt kanske här i Sverige där de flesta har rakt hår, säger Camilla Tressvant.
På MTV och i modemagasinen har många svarta artister och modeller rakpermanentat, och det smittar av sig, tror hon.
– Rakt hår har alltid varit förknippat med glans, friskhet, något klassiskt och stilrent. Många har en inre bild av hur till exempel en jurist ska se ut.
Men Camilla Tressvant har också kunder med motsatt önskemål:
– Vi har svenskar som identifierar sig med hiphopkulturen. Då handlar det nog mer om en trend än om etnisk tillhörighet.
Möjligheterna för människor med afrohår att förändra sitt utseende har exploderat sedan början av 1980-talet. Camilla Tressvant har startat SAFRO, Sveriges Afrofrisörer, ett nätverk där hon hoppas att landets 60 afrofrisörer ska gå samman om mässor och utbildning. Flest afrofrisörer finns i storstäderna.
Och kunskapen är efterfrågad. Tillsammans med en kollega föreläste hon nyligen för organisationen Forever families, en sammanslutning av föräldrar som adopterat barn från Sydafrika. Det är inte alltid lätt för en svenskfödd mamma eller pappa att veta hur man ska handskas med alla lockar. Några klipper av dem, andra kammar och sliter.
– Det är viktigt att barnen känner sig stolta över sin bakgrund. Därför är det bra med kunskap om afrohår bland föräldrarna, säger Camilla Tressvant.
Just adoptivbarn finns många i kundkretsen, några har en svensk mamma och en afrikansk pappa, ett flertal reser hit från svenska småstäder.
– Det uppstår ofta kul samtal här mellan kunderna. Många har bara sina blonda klasspolare, that‘s it, berättar frisören Eleonore Hansson.
I kvarteren finns ytterligare en afrosalong, afrikanska skönhetsbutiker och matbutiker. Camilla Tressvant köper ocrabönor, sötpotatis och jamaicansk lychee-frukt till middagen.
– Det är det jag gillar med kvarteret: här är lugnt och allt ligger på promenadavstånd.
,
