- Vi får ju erkänna att vi på alla punkter inte kunde överblicka alla konsekvenser, men då måste ju en ansvarsfull politiker kunna säga att då gör vi de här justeringarna som behöver göras, vi tillsätter en ny utredning för att gå igenom detta ordentlig, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz till Sveriges Radios Ekoredaktion.

Kritiken går ut på att sökande med utländska betyg placeras i en egen urvalsgrupp. Platserna fördelas procentuellt efter antal sökande i varje grupp, och eftersom den utländska gruppen är liten riskerar den att bli helt utan platser. Detta kan bryta mot EU-rätten och den nordiska överenskommelsen att om att behandla alla sökande likvärdigt.

Kritiken gäller också de nya meritpoängen, ”belöningen” för dem som läst extra mycket matte och språk på gymnasiet, som bara får räknas av yngre sökande. De med äldre gymnasiebetyg, årskullarna födda 1983 och tidigare, kan inte lägga till meritpoäng.

- Vi är naturligtvis öppna för att diskutera gränsdragningen i tiden. Det ligger ingen prestige från regeringens sida att man inte ska kunna titta över även det, säger Krantz till TT.

Meritpoängen ska dock finnas kvar, understryker han. Syftet med dem var att få fler gymnasieelever att satsa på avancerade kurser i matematik och språk, och det är fortfarande angeläget.

- Kärnan i reformen ligger fast, vad vi nu gör är att öppna upp för diskutera hur det ska se ut i utkanten av reformen. Vi får vara ärliga och säga att vi inte kunde förutse alla konsekvenser, säger Krantz.

Men hur meritpoängen ska kunna kombineras med en likvärdig behandling av alla sökande återstår att se. Högskoleverket konstaterar att det skulle krävas ett enormt arbete för att jämföra olika länders nivåer på gymnasiekurser.

Socialdemokraterna har aviserat att de tänker riva upp antagningsreglerna om det blir regeringsskifte i höst.