Men enligt Högskoleverket står arbetet mot snedrekryteringen still - användningen av den så kallade frikvoten är mycket begränsad.

- Man utnyttjar nästan inte den möjligheten alls. Det finns en stor osäkerhet kring vad man får och inte får göra, säger Leif Strandberg, utredare vid Högskoleverket (HSV) till TT.

Studenter från underrepresenterade grupper antas därmed bara i begränsad utsträckning till utbildningar genom det speciella urval, frikvot, som regeringen beslutat om.

Flera universitet anser dessutom att dagens regler inte hjälper dem att fullt ut anta fler studenter från studieovana hem eller med utländsk bakgrund.

Och trots att regeringen i den nya högskolepropositionen nu föreslår att frikvoten ska höjas och kunna omfatta 20 procent av de antagna tror flera kritiker att det inte är tillräckligt.

Hans Eklund på juridiska institutionen vid Uppsala universitet är tveksam till att det skulle leda till en förbättring.

Uppsala universitet dömdes i vintras för otillåten diskriminering efter att juridiska institutionen kvoterat in personer med utländsk bakgrund på juristutbildningen. Det har lett till att lusten att ta itu med snedfördelningen vid antagningen minskat, enligt Leif Strandberg.

Men Sveriges förenade studentkårer (SFS) förklarar i stället utvecklingen med att regeringens initiativförmåga brister.

- Regeringen kan peka på problemet men har inte kraft att göra något åt det. Det här kommer inte att förändra den population av studenter vi har i dag, säger Niclas Sigholm, SFS ordförande.