Religionskunskapen i skolan ska bland annat "främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning" samt "skapa nyfikenhet och intresse för religion".

Men dagens kursplan är otydlig, enligt lärarna, och elevernas kunskapsresultat har försämrats.

Därför fick Skolverket förra året i uppdrag att ta fram nya kursplaner i alla ämnen, och myndighetens förslag om vad grundskoleeleverna ska lära sig på religionsundervisningen vållade i våras en het debatt.

Texter om kristendomens betydelse hade tagits bort, och världsreligionerna jämställdes, vilket ledde till att myndigheten fick flera hundra protestbrev.

Även utbildningsministern gjorde tummen ned, och Skolverket justerade förslaget. Men Jan Björklunds (FP) kritik mot den nya kursplanen kvarstår.

– Skolverkets uppfattning är fortfarande att alla de fem stora världsreligionerna ska behandlas lika, och därför kör regeringen nu över myndigheten, säger han.

Den framtida kursplanen i religionskunskap, som införs hösten 2011, klubbades av den nya regeringen i torsdags, och presenteras av Jan Björklund på en presskonferens på måndag.

SvD har redan nu läst dokumentet, där det framgår att utbildningsdepartementet på en rad punkter har skrivit om Skolverkets förslag och i stället lyfter fram kristendomens betydelse. Syftet med undervisningen ska bland annat vara att "ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar".

– Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen, säger Jan Björklund.

Han poängterar att ställningstagandet inte innebär en rangordning mellan olika religioner.

– Det handlar inte om att den kristna religionen är bättre än någon annan, utan det här beror på det enorma inflytande som just kristendomen har haft i vårt land, och fortfarande har i vår del av världen.

Jan Björklund ger ett exempel från klassrummet:

– På lågstadiet berättar man i december för barnen varför vi firar jul, alla traditioner kring det och hur det gick till i Betlehem. Vid påsk gör man samma sak. Att vi skulle ägna samma uppmärksamhet åt de buddhistiska helgerna, det är inte möjligt.

Vänsterpartiledaren Lars Ohly gillar Skolverkets ursprungliga förslag till ny kursplan. Han tycker att Jan Björklunds argumentation om att ge en viss religion en särställning "haltar" i dagens sekulära samhälle.

– Det är klart att många känner sig främmande inför det, både många av oss som inte har någon religiös övertygelse alls, men också naturligtvis de som bekänner sig till en annan tro än den som den här regeringen vill framhäva.

Han tycker att det är rimligt att i skolans religionsundervisning ägna samma uppmärksamhet åt fastemånaden ramadan, som åt julfirandet.

– Ramadan är en jättehögtid i Sverige.

Men Lars Ohly är inte förvånad över regeringens ställningstagande.

– Jag tror att det handlar om ett köpslående där Kristdemokraterna har fått igenom det här, som inte kostar några pengar.