Länskriminalpolisen i Stockholm har sedan några år tillbaka en särskild enhet som jobbar mot organiserad brottslighet och nyrekrytering av unga. Även om rekryteringen av unga till kriminella nätverk fortfarande främst sker i närområdet, säger Sofie Holmqvist, tf chef för Nova-gruppen, att sociala medier spelar en allt större roll.

– Kontakten kan utvecklas via sociala medier, det ser vi när vi kartlägger olika grupperingar.

Riskfaktorer som kan vara avgörande för om man hamnar i kriminalitet är till exempel var man bor, om man debuterar tidigt i brottslighet, om man har kriminella släktrelationer eller umgås med kriminella. Men i takt med internetutvecklingen har möjligheterna att rekrytera bredare ökat.

– Vi märker att ungdomar är väldigt uppkopplade hela tiden, man är mottagliga för kontakter där, och den kontakten kan ju ske över större ytor än bara i det fysiska närområdet.

En viktig del av Novas arbete är därför att tillsammans med poliser som arbetar på lokal nivå peka ut potentiella gängbildningar. Ett sätt att identifiera dessa är via kartläggningar i sociala medier, bland annat på Facebook där man se vilka som är vänner med vilka och som utbyter information med varandra.

Men precis som flera poliser som SvD har talat med i serien Brottsplats: Facebook menar Sofie Holmqvist att arbetsmetoderna behöver utvecklas.

– Vi är ju inte jätteaktiva i sociala medier, vi missar en del information.

Enligt Lars Eriksson, chef för ungdomsenheten i Norrköping är kriminella nätverk aktiva i sociala medier, på samma sätt som folk i allmänhet. På Facebook har de flesta etablerade gäng, till exempel flera kända mc-gäng, egna sidor.

– En del verkar tycka att det är häftigt att gå in på deras sidor och kommentera eller trycka på gilla-knappen.

Vi är ju inte jätteaktiva i sociala medier

Sofie Holmqvist, tf chef för Nova-gruppen

I de fall där personer dyker upp på olika sidor regelbundet utan att polisen tidigare haft kännedom om dem brukar man kontakta föräldrarna. Polisen har ett nära samarbetet med sociala myndigheter och skolor och slår ofta larm när ungdomar visar på riskbeteende.

Emelie Lagervall sköter närpolisens Facebooks-sida i Norrköping och är mycket aktiv på nätet. Hon menar att sociala medier är en nödvändighet för alla poliser som jobbar med ungdomar.

– Bara genom att sitta och vara aktiv på vår sida får jag tips på unga som är rädda för att deras kompisar har hamnat i fel sällskap, eller att någon har tagit eller sålt narkotika.

Hon ser ofta exempel på kopplingar till kriminella gäng på Facebook.

– Det kan handla om loggor som man använder i sin profil, val av grupper man väljer att tillhöra eller bilder där man avslöjar vilka man umgås med.

Emmelie Lagervall ser ofta beteendemönster förändras via Facebook. Hon följer både utvalda personer med kriminella kopplingar och deras nätverk.

– Det finns information ganska öppet som är bra för oss. Det kan handla om att personer som blir vän med personer som man aldrig tidigare har umgåtts med eller att man blir taggad av andra på bilder där folk till exempel poserar med basebollträn eller marijuana.

Informationen kan även vara intressant för utredare som själva saknar kunskap om hur man letar efter information via sociala medier.

– De brukar komma och fråga vad jag har sett, om det finns något de kan använda.

Även Carlos Paulsson, gruppchef för ungdomsenheten ser hur kriminella nätverk, både namngivna med kopplingar till grov organiserad brottslighet och mer informella gäng profilerar sig på Facebook.

– Man kan se rätt fort vad en person tycker om samhället som helhet på Facebook. Vi har hittat allt från kopplingar till mc-gäng, nationalistgrupper och extremvänsterkopplingar.

Polisen träffar ofta unga i riskzonen. Efter att ha först verkat vänligt inställda till polisen kan Carlos Paulsson ibland uppleva en fientlig inställning bara några veckor senare.

– Då kan man söka kopplingar på Facebook, se vilka personen umgås med, vilka nätverk han tillhör. Ofta upptäcker vi då att han plötsligt tillhör samma nätverk som våra fokusungdomar, de vi har under uppsikt.

Även i Helsingborg arbetar man tätt med skola och sociala myndigheter för att försöka störa ut nyrekryteringen av unga till olika kriminella nätverka. Men enligt Carlos Paulsson är det svårt att hinna med utvecklingen i sociala medier.

– Hade vi haft mer resurser skulle vi kunna arbeta mer preventivt och hitta de där riktigt unga som sveps med.