Tempografen gör 100 prickar per sekund och med hjälp av dem räknar Arianna Lindberg ut hur snabbt pappret har rört sig. Fysikläraren Per Wennerström på Kungsholmens gymnasium tror inte att regeringens förslag om det naturvetenskapliga programmet kommer att innebära någon förändring för skolans elever. Redan idag väljer de flesta där kurser så att de får full behörighet att läsa till läkare eller civilingenjör.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
- Det här handlar om analys av rörelse och ni ska göra det för hand med hjälp av en tempograf! Vi använder en elektromagnet och ett karbonpapper, säger fysikläraren Per Wennerström på Kungsholmens gymnasium.
Han får klass N2B:s fulla uppmärksamhet under labblektionen. Eleverna fäster en pappersremsa vid en tyngd som glider på ett sluttande plan. Genom att mäta avståndet mellan prickarna på pappret kan de sedan göra tabeller över tiden, sträckan och accelerationen. Eleverna går andra året på naturprogrammet med körinriktning. För att få full behörighet att läsa vidare krävs att de även väljer att läsa delkursen fysik 2, vilket de flesta gör.
I dag är det så att en gymnasieelev som går ut teknik- eller naturvetenskapsprogrammet inte automatiskt är behörig att söka till ingenjörs- eller läkarutbildningar. För att vara det måste eleven välja rätt kurser redan det första året.
Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) är det bara en tredjedel av eleverna på naturvetenskapliga och tekniska program som har full behörighet:
- Det har funnits en rädsla för att ställa höga studiekrav i gymnasiet. Den tidigare regeringen har velat ”poppa upp” även de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningarna, men det finns inga genvägar. Det behövs spjutspetsinriktningar som leder till behörighet för att läsa vidare till civilingenjör eller läkare och vi ger nu Skolverket i uppdrag att ta fram det, säger Jan Björklund.
Svenska universitets- och högskolestudenter är allt mindre intresserade av att läsa teknik, matematik och naturvetenskap. Teknikdelegationen, en av statens offentliga utredningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik, anser att dagens valfrihet på gymnasiet är ett starkt skäl till varför allt färre väljer krävande universitetsutbildningar och vill därför ha en inriktning som den regeringen nu föreslår.
- Vi har lyssnat på förslag både från Teknikdelegationen och från svensk teknikindustri. I dag måste du välja rätt inriktning redan när du är 16 år för att kunna läsa vidare till civilingenjör eller läkare utan att först behöva komplettera på Komvux, säger Jan Björklund.
Marie Granlund (S) är vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott och hon tycker att regeringens nya förslag låter ungefär som det redan är i dag:
- Man kan ju redan nu välja så att man får full behörighet. Jag tycker visserligen att det ska vara färre val i skolan, men jag tror inte alltid att man vet att man ska bli läkare när man är 16 år. Det är bra att kunna ändra sig även senare, säger Marie Granlund.
De nya gymnasieprogrammen kommer att träda i kraft 1 juli 2011, så de första elever som berörs är de elever som i dag går i åttonde klass.
Arianna Lindberg i naturklassen på Kungsholmens gymnasium tycker att dagens laboration är ”ganska simpel”, eftersom de har arbetat med rörelse tidigare. Hon räknar med att gå även delkursen fysik 2 och få full behörighet:
- Jag valde naturprogrammet för att jag ville ha mest möjligheter och så ville jag sjunga i körklass.
