Dag Hammarskjöld (1951).
Foto: PRESSENS BILD/SCANPIX
För snart 50 år sedan, den 18 september 1961, störtade Dag Hammarskjölds FN-plan under inflygning till flygplatsen i Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia). Generalsekreteraren och alla övriga femton personer ombord omkom, varav åtta svenskar.
Allt sedan kraschen har den omgetts av mystik. Den rhodesiska haverikommissionen kom fram till att den svenska be- sättningen orsakade kraschen – vilket ifrågasattes direkt. Nu kartläggs spelet kring både FN:s insats i Kongokriget och själva flygningen i boken Midnatt i Kongo – Dag Hammarskjölds förlorade seger.
Författarna Rolf Rembe och Anders Hellberg kritiserar svenska regeringar och Utrikesdepartementet för passivitet när det gällt att få fram sanningen om kraschen. UD var främmande för att agera aktivt i Afrika och litade på den brittiska kolonialmakten. Boken mynnar ut i ett krav på att svenska regeringen tillsätter en bred, internationell undersökning för att klarlägga haveriet.
– Det viktigaste är att begära fram alla relevanta dokument, säger Rolf Rembe till SvD.
Boken slår inte fast någon haveriorsak, utan nämner de teorier som funnits. Men nytt i boken är att Hammarskjölds resa störde ett möte som britternas högste tjänsteman i Rhodesia Lord Alport förberett i den rika utbrytarrepubliken Katanga där också belgiska företag hade starka intressen.
Alport väntade på Hammarskjöld i Ndola, liksom även Katangas ledare Moise Tshombe. FN-planet gjorde en sväng över flygplatsen men kom inte in för landning. Alport slog då fast att Hammarskjöld ändrat sig och flugit någon annanstans vilket ledde till att inget räddnings- pådrag startades.
– Det låter osannolikt, men det hela kan ha varit ett försök till kidnappning av Hammarskjöld. Det är det närmaste man kommer, även om vi inte har några bevis. Hammarskjöld hade många fiender med inflytande i det här området. Man vet inte vilka direktiv Lord Alport fått från London, säger Rolf Rembe.
I samma riktning går uppgifter som den brittiska tidningen Guardian publicerade i onsdags. Uppgifterna bygger på intervjuer som den svenske biståndsarbetaren Göran Björkdahl gjort med ögonvittnen som vid midnatt såg Hammarskjölds plan – förföljt av ett minde plan.
– Det mindre planet, ett litet jetplan, följde efter och hade en strålkastare. Sedan släppte det någon slags eld mot det större planet under det och åkte åt motsatt håll. Det stora planet tog eld och började explodera och kraschade i riktning mot oss, berättar den 75-årige Custon Chipoya enligt Guardian.
Också 1961 fanns liknande vittnesmål. Helt nytt är att nordrhodesiska säkerhetsstyrkor redan vid femtiden på morgonen spärrat av haveriplatsen – nio timmar innan planet officiellt påträffades. Frågan är varför och om bevis kan ha röjts undan.
– Där var en grupp vita soldater som bar i väg en kropp, två fram och två bak (...) Jag hörde folk säga att en man levde och skulle tas till sjukhus, säger 84-årige Dickson Mbewe.
Redan i januari 1962 fanns uppgifter om att en ”17:e man” före starten skulle ha tagit sig ombord för att kapa planet – men enligt haveriutredningen påträffades endast 16.









