- Det är orimligt att Sverige subventionerar Frankrikes jordbruk och Storbritanniens budgetrabatt, säger folkpartiledaren Lars Leijonborg.

Han konstaterar att jordbrukspolitiken vilar på en tysk-fransk överenskommelse, och tror att det går att komma vidare med reformer den dag Frankrikes president Jacques Chirac och Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder ”är borta” från den politiska scenen.

Moderaternas första vice ordförande Gunilla Carlsson anser att EU:s kris är gemensam och lika mycket Sveriges ansvar som andra länders.

- Därför kan vi inte bara stoppa in det här i frysboxen och hoppas att det kommer ut något annat om ett år. Nu måste vi använda tiden aktivt och ha en handlingsplan för hur vi ska gå vidare, säger hon.

Carlsson anser att den rabatt som Storbritannien har inte är försvarbar, men säger att Sverige och Storbritannien nu måste arbeta tillsammans eftersom länderna har gemensamma intressen.

- Mindre jordbruksstöd, men heller ingen brittisk rabatt, sammanfattar Carlsson den moderata linjen.

Även kristdemokraternas partiordförande Göran Hägglund vill reformera EU:s jordbrukspolitik.

- Den kostar för mycket, och vi måste få mer av en fungerande marknad. Men det måste bli rimliga villkor för svenska bönder så att de inte hamnar i underläge jämfört med dem de konkurrerar med, säger han.

Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly anser att det inte finns någon anledning för Sverige att backa från sin nuvarande position.

- Det är rätt att fortsätta vara hård och markera att det finns ett läge där vi är beredda att utlösa vetot.

Lars Ohly vill ”på lång sikt” åternationalisera jordbrukspolitiken, men han tror inte att det går att avskaffa jordbrukssubventionerna ”rakt av”.

- Det måste ske stegvis. Men nog kan man plocka väldigt mycket på kort sikt också eftersom de här jordbrukssubventionerna är så otroligt omfattande, säger Ohly.