Den hotade domaren kommer troligtvis att kunna återgå i tjänst i slutet av veckan, enligt Eva Wendel Rosberg, chefsrådman för Malmö tingsrätt. Men det finns åtgärder som skulle minska riskerna för alla som arbetar i det svenska rättsväsendet menar hon – larmbågar i samtliga av Sveriges domstolar.
I dagsläget får man bara ha särskild inpasseringskontroll om det finns en konkret hotbild. Förslag om ytterligare säkerhetsåtgärder ligger dock hos justitiedepartementet – där finns bland annat larmbågar med metalldetektorer med.
Justitieminister Beatrice Ask var inte tillgänglig för en kommentar på tisdagskvällen.
– Departementet arbetar just nu med ett förslag, säger Marin Valfridsson, pressekreterare hos Beatrice Ask.
– Men bemannade larmbågar alla dagar vid alla domstolar är inte vad utredningen föreslår, det skulle krävas otroligt mycket resurser, säger Valfridsson.
– Däremot har det framförts synpunkter på att vi måste gå längre med säkerhetsarbetet.
Barbro Jönsson, som utsattes för ett sprängattentat i det egna hemmet när hon arbetade som åklagare för tre år sedan, tycker också att larmbågar borde finnas i svenska domstolar.
– I Sverige har vi ibland svårt att kalla saker för vad de är. En domstol är en potentiell farlig plats och då måste vi behandla den som en sådan, säger hon till SvD.se.
Även Barbro Thorblad, chef för Domstolsverket skulle vilja införa larmbågar vid alla domstolsentréer.
– Jag vet att det finns invändningar kring kostnader och att det skulle kunna uppfattas som att domstolen är farlig men jag tror ändå att det skulle fungera i förebyggande syfte.
Hon hänvisar bland annat till när hon själv tjänstgjorde som chefsrådman i just Malmö tingsrätt.
– Jag fick ibland frågan om det fanns vapen i rättssalen och det kunde jag ju egentligen aldrig svara nej på.
Enligt Domstolsverkets egna rapporter är hot mot anställda sällsynta. Under förra året inkom 13 incidentrapporter om hot mot domare, året innan var siffran 12 rapporter.
– I relation till hur många människor som strömmar genom Sveriges domstolar varje år i förhandlingar, telefonsamtal och besök är det mycket sällan som domare hotas. Däremot är det mycket allvarligt när det väl inträffar, säger Carina Brzezinsk, säkerhetsspecialist på Domstolsverket.
En rad åtgärder har införts under senare år, bland annat byggs domstolar om för att bättre säkerhetsanpassas. Man anordnar även säkerhetsutbildningar för anställda där man tränar fiktiva scenarier.
I början av året presenterade fackförbundet Jusek en undersökning om hot och våld inom rättsväsendet där 6 600 av förbundets medlemmar inom domstolar, åklagarmyndigheten och polisen deltog. Enkäten visade att det framför allt är åklagare som utsätts för hot – 26 procent svarade att de hotats eller utsatts för våld eller trakasserier i sitt yrkesutövande och 41 procent uppgav att de inte kände sig trygga. Anställda vid landets domstolar är inte lika utsatta – 15 procent av de medverkande har utsatts för hot eller våld och 16 procent känner sig otrygga.
– Ett av de största problemen som våra medlemmar upplever är att det har blivit så lätt att kontakta och kartlägga personer. På nätet finns informationen lättillgänglig och för våra medlemmar blir det ibland ett problem, säger Sven Johannisson, rättspolitisk samordnare på Jusek till SvD.se.
Med anledning av det uppmärksammade hotet mot domare och hennes familj i Malmö ska Jusek nu ta kontakt med Domstolsverket.
– Vi måste prata om hur man kan göra det svårare för medarbetare att nås, men också få en bild av vad som redan görs, säger Sven Johannisson till SvD.se.
Även Jusek förespråkar larmbågar i domstolarna.
Enligt Lars Korsell, enhetschef på Brå, Brottsförebyggande rådet, kan man inte slå fast att hoten inom rättsväsendet ökar.
– Det finns en allmän uppfattning om att problemen ökat men det kan också handla om att man blivit mer observant på problemet inom rättsväsendet. Fallen uppmärksammas också ofta av media.
Enligt Brås egna undersökningar sker hot oftast i tjänsten och drabbar mycket sällan privatlivet. Han tror inte att internet bidragit till att öka hoten mot personer inom rättsväsendet.
– Förutsättningarna för att kartlägga personer är naturligtvis bättre men det innebär inte att det faktiskt leder till konkreta hot eller trakasserier.
