Kranvattnet i farozonen

De allra flesta svenskar är vana vid att ha välsmakande, luktfritt dricksvatten hemma i kranen. Men klimatförändringarna kommer att utsätta vattenförsörjningsbranschen för stora påfrestningar i framtiden, spår experterna bakom klimat- och sårbarhetsutredningen.

Med mildare och regnigare vintrar kommer vattendragens sammansättning att förändras. Regnen drar med sig restprodukter, främst så kallade humusämnen, från jorden ut i vattendragen. Humus bildas när organiskt material bryts ner och är inte direkt farligt, men kan göra vattnet illaluktande och brunaktigt om den kommer ut i ledningarna. Den kan också utgöra föda för mikroorganismer.

Görvälnverket i Järfälla är företaget Norrvattens vattenverk, och här renas mälarvatten för en halv miljon kunder i Stockholmsområdet. Norrvatten installerade ny teknik för fyra år sedan för att klara av att rensa bort den humusmängd som finns i vattnet idag, och vattnet går nu igenom ett avancerat system av illaluktande bassänger och filter för att till sist slussas ut i vattenledningarna. Kemisk fällning, aktivt kol och UV-ljus är tre av stegen.

–Vi ser att humusmängden ökar i Mälaren, och den anläggning vi har idag kan inte ta hand om hur mycket som helst, berättar Per Ericsson, dricksvattenexpert.

Han menar att Sverige varit bortskämt med fina vattentäkter, men att den bilden kommer att förändras. Dels är det en fråga om humus och andra långsiktiga förändringar i vattnens sammansättning. Men det handlar också om konsekvenserna av extrema regn och översvämningar. Vid översvämningar kan kemiska och mikrobiella föroreningar av olika slag, till exempel sjukdomsframkallande virus och bakterier, hamna i en vattentäkt.

–Vi vet att många betesmarker är smittade, 10 procent av Sveriges betesdjur har till exempel EHEC-bakterier – vilket också hamnar i marken där djuren vistas, säger Ann Albihn, docent på Statens veterinärmedicinska anstalt.

EHEC är inte farligt för djur, men hos människor kan det framkalla tarminfektioner och blödningar, och när betesmarker svämmar över kan vattentäkter förorenas. Det finns även andra typer av mikroorganismer i djurs avföring som är svåra för reningsverken att få bort.

Per Ericsson på Görvälnverket berättar att de idag kan ta bort i stort sett alla mikroorganismer som hamnar i vattnet, men när vattenkvalitén försämras kommer det att krävas ny teknik för att klara reningen.

Hjärtat i reningsprocessen, som idag är kemisk fällning, kommer att behöva bytas ut mot så kallad membranteknik, filtrering på molekylärnivå.

–Det kommer att bli dyrt och svårt, men jag tror att vi kommer att klara av de hot som klimatförändringarna innebär. Vi mås-te bli bättre på att skydda våra vattentäkter och även hitta nya lösningar, men det kommer vi att göra innan folk märker något i kranarna, säger han.

Peter Hammarbäck

08-13 50 00

peter.hammarback@svd.se

Fler artiklar