För två år sedan lade förre överåklagaren Christer van der Kwast ned den uppmärksammade förundersökningen om misstänkta mutor i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen till utlandet.
Två personer ansvarade för att utreda Jas-affären: en ekobrottsutbildad utredare och en ekonom. Inte tillräckligt, anser Justitiekansler (JK) Anna Skarhed, som har granskat ärendet.
JK konstaterar också att polisens resurser för att bekämpa korruption under lång tid har varit ”otillfredsställande”, och varnar för att Sverige kan komma att få kritik från FN, Europarådet och OECD för att internationella åtaganden inte efterlevs.
För att klara av denna typ av brottslighet krävs ”en slagkraftig och effektiv organisation”, slår JK fast, och efterlyser en centralisering.
- Vi tar seriöst på den här typen av påpekanden. Både JO och JK har pekat på brister i organisationen, och hur ärenden hanteras. Det blir inte tillräckligt bra, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Ansvaret för att bekämpa mutbrott och bestickning ligger i dag lokalt, hos alla polismyndigheter i landet. Den ordningen får nu underkänt även av regeringen.
- De här ärendena är ofta ganska omfattande, och de dyker inte upp jämnt över landet, så att man kan fördela resurserna. Det är uppenbart att det behövs en mer samlad specialistkompetens på området, för att få mer kraft i det hela, förklarar ansvarig minister.
Vid dagens sammanträde beslutar regeringen att ge Rikspolisstyrelsen (RPS) ett nationellt ansvar för korruptionsbrott. En specialenhet ska inrättas vid Rikskriminalpolisen, berättar Beatrice Ask.
- Det innebär att vi kan ta krafttag mot den här typen av brott. Kompetensen höjs, och det blir betydligt bättre förutsättningar att utreda komplicerade ärenden. Det är nödvändigt, med tanke på utvecklingen och internationalisering och annat, förklarar hon.
Den nya enheten ska, enligt regeringen, ”leda polisverksamhet som avser spaning mot och utredning av mutbrott och bestickning samt brott som har samband med dessa brott.”
Sammanlagt 30 personer ska anställas, både poliser och civila specialister inom olika områden.
- Det är ju en kraftfull förstärkning, som innebär att man kommer att kunna arbeta mer målmedvetet för att framgångsrikt bekämpa korruptionsbrott. Specialenheten ska vara i gång i september, så det är full fart framåt, säger Beatrice Ask.
Hon hoppas att den nya styrkan kan bidra till att handläggningstiderna, som i dag är ”på tok för långa”, kan kortas.
Enheten ska också, poängterar ministern, ha ett nära samarbete med Riksåklagarens (RÅ) särskilda enhet mot korruptionsbrott. Den inrättades 2003, och består av sex specialiståklagare och tre ekorevisorer, som handlägger samtliga brottsmisstankar om muta och bestickning i landet.
Rikskriminalen föreslog nyligen, på uppdrag av rikspolischefen, en centralisering av bekämpningen av korruption, och rikspolischefen Bengt Svenson välkomnar regeringens beslut.
- Det här är brott som behöver en bättre samordning, och en större kontinuitet, och det får vi genom att samla dem på ett ställe. Satsningen kommer på sikt att ge oss bättre möjligheter att beivra de här brotten, och vi gör det tillsammans med den särskilda enhet som RÅ har för korruptionsbrott, säger han.
De 30 personerna kommer tillsammans att kunna utgöra en ”slagkraftig enhet”, enligt Bengt Svenson.
- Sedan får man alltid bedöma personalbehovet utifrån de krav som verkligheten ställer. Vi har redan stövlarna på, och är på väg att rekrytera folk. Vi kommer att kunna möta det här kravet redan i höst, och fullt ut kommer enheten att vara i kraft den första januari.
