Socialstyrelsen publicerar på torsdagen sin rapport om alla skador och förgiftningar som var så allvarliga att de krävde sjukhusvård. Totalt gäller det drygt 141 000 personer, en liten ökning jämfört med i fjol.

Medan de flesta skadetyper minskat eller legat still något går de två grupper där ungdomarna dominerar mot trenden.

– Det är allvarligt eftersom vi vet att det generellt bara är cirka 15 procent av alla skador som syns här genom att de blir inskrivna på sjukhus. Många tas om hand inom primärvården, säger Anders Tennlind, ansvarig för Socialstyrelsens skadestatistik som bygger på patientregistret.

Våld och övergrepp drabbar mest unga män och det är också för dem det ökat mest. Mer än åtta av tio vårdade våldsoffer var en man i ålder 15-25 år. Omräknat i vårdade per 100 000 har det på ett år ökat från 131 till 144.

– Det är det högsta antalet vårdade sedan 1998, konstaterar Anders Tennlind.

Av samtliga våldsskador var 259 efter knivar eller andra stickande föremål, 125 efter slag med trubbigt tillhygge medan 925 var rena misshandelsfall.

Kriminolog Felipe Estrada vid Brottsförebyggande rådet, Brå, påpekar att våldet bland unga varierar över årtiondena. Han har forskat speciellt på ungdomsvåldet utifrån patientregistret sedan lång tid.

– Dagens höga siffror är en återgång till dem som gällde i början av 1990-talet liksom i slutet av 1970-talet. Men det borde ha minskat nu med tanke på de stora insatser som gjorts, säger han.

Exakt vad som påverkar, vet han inte. Generellt är det ofta jämnåriga som står för våldet. Han framhåller att den uppgång som syns i det kortare perspektivet skett parallellt med en ökning av alkoholkonsumtionen, något man vet är förknippat med bråk och våld.

– Men ungdomarna själva säger inte att de utsatts för mer våld, enligt levnadsnivåundersökningarna, och det är inte fler som omkommer efter våld, säger Felipe Estrada.

På Karolinska sjukhuset i Solna varnar neurokirurg Bo-Michael Bellander för effekterna av våldet.

– Jag tycker mig se att våldet blivit grövre och mer urskillningslöst. Men även en vanlig hjärnskakning kan ge bestående men och handikapp för livet, säger han.

Han tror att videofilmer och våldsamma dataspel där offer bara reser sig igen eller har flera liv, bidrar till en skev bild av vad kroppen tål.

Redan förra året uppmärksammade Socialstyrelsen hur unga kvinnor i ålder 15-24 som skadade sig själva är var den grupp som ökade mest. Och ökningen fortsätter, både för dem och för unga män, till totalt nära 2†500 unga.

– De senaste åren har vi också sett en ökning bland ännu yngre flickor, i åldern 13-14 år, även om det inte alls är i samma storleksordning, säger Anders Tennlind.

Det handlar inte om flickor som skär sig, vilket annars är ett uppmärksammat problem. De läggs sällan in på sjukhus utan får förhoppningsvis behandling i andra former.

– I denna statistik är ”avsiktlig självdestruktiv handling” nästan uteslutande förgiftning, oftast överdosering av läkemedel.

Om det handlar om rena självmordsförsök går inte att utläsa. Å andra sidan döljer en del trafikolyckor och fallolyckor också människor som försökt ta livet av sig.

De allra vanligaste skadorna som leder till sjukhusvård totalt sett är efter fallolyckor, komplikationer inom sjukvården samt trafikolyckor.