Den svårt allergiframkallande malörtsambrosian sprider sig snabbt i Sverige. Från att inte ha funnits alls i landet i början av 1990-talet, har den nu fått fäste i stora delar av landet. Och med ett mildare klimat kan den etablera sig med en rejäl spridning.

Många av dem som är överkänsliga mot pollen från gråbo är även allergiska mot malörtsambrosian som kommer från samma familj. Men växten gör också att nya allergier lätt utvecklas.

– Den är väldigt aggressiv när det gäller att göra folk allergiska, säger Åslög Dahl, forskare vid institutionen för växt- och miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Hon har under flera år följt malörtsambrosians spridning.

Det farliga med malörtsambrosian, utöver dess kraftiga allergiframkallande effekt, är också att en allergi kan utvecklas till astma lättare än vid annan pollenallergi.

Malörtsambrosian har länge varit ett stort problem i Ungern där den idag finns i enorma mängder och är - bortsett från landets största allergikälla - ett kämpigt ogräs i landets solrosodlingar.

Det är också genom solrosfröna från ungerska solrosodlingar som den spridigt sig till Sverige.

– När vi importerar solrosfrön så får vi med frön från malörtsambrosian. De är bara någon millimeter långa så det är svårt att sortera bort dem, säger Åslög Dahl.

Därför ses växten ofta dyka upp runt våra svenska fågelbord - speciellt efter en kall vinter som den i vintras när många matade fåglarna - där den kan bli en svår plåga för den som inte känner igen den.

– Det räcker med att den finns under ett fågelbord utanför huset för att man ska utveckla en allergi. Det är också en prydlig växt med vackert bladverk, så risken finns att man tror att den kommer att få vackra blommor när den blommar och låter den stå kvar, säger Åslög Dahl.

Även när man rensar bort ogräset gäller det dock att vara försiktig, även växtsaften är allergiframkallande och kan ge överkänslighetsbesvär.

Malörtsambrosian börjar blomma i slutet av augusti och blommar framför allt under september. Men den enskilda växten lever bara ett år. För att den på riktigt ska få fäste i Sverige så måste dess frön hinna mogna innan den första nattfrosten - vilket de hinner de höstar när frosten kommer sent. Men det som utmärker fröna från malörtsambrosian är att fröna har väldigt lång frövila - den kan ligga i jorden i flera decennier innan den börjar gro. Och det är först när den själv börjar sätta frön som den på allvar får fäste i de svenska markerna.

När höstarna blir mildare och nattfrosten dröjer får växten allt mer tid på sig att sprida sig.

I större delen av landet, upp till Dalarna och även längs Norrlandskusten, kommer rapporter om malörtsambrosia. Och på flera ställen har den fäste och kommer stanna.

– Problemet kommer inte att bli lika stort som i Ungern eftersom vi inte har samma klimat. Men den kan nog etablera sig ordentligt, säger Åslög Dahl.