Men forskarna i rådet anser att EU:s tvågradersmål, det vill säga en högsta global temperaturökning på två grader Celsius till 2050, är en rimlig utgångspunkt för de insatser som krävs för att minska utsläppen. Men forskarna utesluter inte att även en lägre temperaturökning ger allvarliga effekter.

Både statsminister Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren är mycket nöjda med rapporten.

- För svenskt vidkommande kan man få ett intryck av att de här siffrorna, att Sverige ska minska sina växthusgasutsläpp med 20-25 procent till 2020, skulle vara lägre än vad vi tidigare sagt. Men i själva verket ligger de på ungefär samma nivåer, säger Andreas Carlgren.

- Det är den minsta ambitionsnivå vi ska ha, vi kan givetvis lägga oss högre än så men i så fall är det en politisk fråga, säger Andreas Carlgren.

Statsministern fick givetvis frågan om han är beredd att höja koldioxidskatten, med anledning av att den typen av styrmedel förordas i den vetenskapliga rapporten.

- Vi får se hur det ser ut i den kommande budgeten. Jag kan inte uttala mig exakt om vad som kommer att stå i den i dagsläget, säger Fredrik Reinfeldt.

Forskarna i vetenskapliga rådet vill gå längre för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt. FN:s klimatpanel har rekommenderat att koncentrationen ska stanna på dagens nivå, 450 ppm (miljondelar) koldioxid. Men rådet anser att koncentrationen måste minska till cirka 400 ppm.

- Vi måste ha betydligt lägre koncentration än i dag för att vi inte ska få dramatiska effekter i framtiden, säger Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi.

Även om Sverige enligt rådet bör minska sina utsläpp med 20-25 procent till år 2020 så bör EU minska utsläppen med 30-40 procent, anser forskarna i rådet.

- Skälet till att EU bör minska mer än Sverige är att de har högre växthusgasutsläpp. Därför kan Sveriges minskning vara lägre, säger Christian Azar, professor vid Chalmers.

Naturskyddsföreningen är kritisk till Vetenskapliga rådets rapport.

- Jag är djupt besviken på förslag till nationellt mål för svensk för del, eftersom rådets utgångspunkt är att Sverige inte ska vara föregångsland, säger ordföranden Mikael Karlsson.

- Det föreslagna målet på 20-25 procents minskade utsläpp till 2020 bygger enligt Karlsson på datamodeller som säger att Sverige ska ta sin del av ansvaret.

- Men det är mindre än vad regeringen drivit som mål för hela EU. Sverige har i fyra decennier varit en föregångare i miljöpolitiken, då borde vi också ha en hög målsättning nationellt, säger han.

Oljeproducenten Preem, som i fjol stod för drygt tio procent av koldioxidutsläppen i Sverige, planerar för ökade utsläpp från raffinaderierna i Lysekil och Göteborg under perioden 2008-2012.

I fjol låg utsläppen på omkring 2,2 miljoner ton koldioxid, medan bolaget nu har ansökt om tillstånd för att öka utsläppen till 2,6 miljoner ton per år.

- Det beror på att vi växlar över till en ökad produktion av diesel i stället för tyngre oljeprodukter, säger Thomas Ögren, presschef på Preem.