Klockan 15 i går eftermiddag, när Adel Abdul Hakim hade fått Migrationsdomstolens beslut om att han får stanna i Sverige, var hans ansiktsdrag avslappnade och blicken varm. Livet har börjat på nytt, berättade han.

– I mitt hemland sålde jag matvaror i en liten butik. Det kanske kan bli svårt att börja som affärsman här, men jag kan ju köra bil och kan tänka mig att bli bilförare, lastbilschaufför eller bussförare.

Hemlandet är Kina. Därifrån flydde Adel Abdul Hakim undan myndigheternas förföljelser eftersom han tillhör den utsatta minoriteten uigurer. Han hamnade i Pakistan. Där blev han utpekad som terrorist och överlämnad till amerikanska soldater av människor som ville tjäna pengar. Han fördes vidare till Guantànamolägret där han satt fängslad i fyra år innan han frikändes från alla misstankar.

I Kina finns hans fru och tre barn, bland annat en nioårig son som han bara pratat med på telefon. Just nu bor Adel Abdul Hakim med sin systers familj i Rissne utanför Stockholm. Innan han kom till Sverige bodde han i Albanien. Dit blev han förd och tvingad att söka asyl efter Guantánamovistelsen.

Med permanent uppehållstillstånd har Adel Abdul Hakim enligt svensk lag rätt att återförenas med sin familj i Sverige, bara Kina går med på att släppa ut hans fru och barn ur landet. Men sent i går eftermiddag grusades hans glädje när Migrationsverket meddelade att de tänker överklaga Migrationsdomstolens dom.

Enligt Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket, tolkar Migrationsdomstolen lagen på ett nytt sätt när de gör undantag från principen att en person inte kan få asyl i Sverige om han eller hon redan fått asyl i ett annat land, i Adel Abul Hakims fall Albaninen. Migrationsdomstolen anser däremot att det finns tre viktiga undantag som sammantaget ger Adel Abul Hakim rätt att stanna i Sverige, att han tvingades söka asyl i Albanien, att han har en syster i Sverige och att han suttit fängslad på Guantànamo som ett oskyldigt offer i kampen mot terrorismen.

Att Adel Abul Hakims fall skulle vara annorlunda än många andra asylsökandes håller inte Migrationsverket med om.

– Det är vanligt att man inte väljer asylland själv, det är ganska vanligt att man åberopar anknytning till släkting som ligger utanför kärnfamiljen och det är ganska vanligt att man har traumatiserande upplevelser bakom sig om man flytt från sitt hemland. Vi skulle få en möjlighet att ge fler personer uppehållstillstånd med den här nya principen. Därför behöver vi få ett prejudicerande beslut, säger Mikael Ribbenvik.

Advokaten Sten de Geer var upprörd i går kväll. Hans klient Adel Abdul Hakim får åter igen en oviss framtid eftersom Migrationsverket valt att överklaga.

– Det handlar om prestige, då spelar det ingen roll hur det går för människor, säger han.