Kort livslängd för gravstenar

Varje år skickas tiotusentals gravstenar till stenkrossen – trots att de skulle kunna återvinnas. I stället köps nya in från Kina.

–Det är synd att göra vackra stenar till grus, tycker Lars Wetterlund.

–Det är synd att göra vackra stenar till grus, tycker Lars Wetterlund.

FOTO: Ingvar Karmhed

Ett stort rosa granitblock på Norra Begravningsplatsen i Stockholm rest över makarna Helga och Odd på 1960-talet ska bli till grus. Detsamma gäller det fina stenblocket över fältskärmästare Nilson, död 1928. Mängder av gravar med vackert dekorerade stenar från 1900-talet får inte längre vara kvar.

–I fjol körde vi bort 20 lass gravstenar med lastbil, konstaterar kyrkogårdschefen Lars Wetterlund.

Enligt svensk lag återgår graven till begravningsplatsens förvaltning efter 25 år, om ingen efterlevande vill betala för förlängning. I Stockholm kostar det 1500 kronor för att ha kvar graven i ytterligare 15 år i taget. Men dessutom ställs ett krav på skötsel – något som den som inte längre orkar i och för sig kan köpa sig fri från. Till exempel kostar den enklaste skötseln med enbart gräsklippning cirka 250 kronor per år.

Begravningsplatsernas krav leder allt oftare till att gravrätter löper ut, något som följs av ”destruktion” av gravstenarna. Särskilt i Jönköping har man försökt att finna alternativ till det. Sedan 30 år praktiseras där en återanvändning av gravstenar. Hela 80 procent av alla ”nya” stenar inom Jönköpings kyrkogårdsförvaltning är nu ren återvinning – något som minskar nyimporten från Kina.

I Stockholms stad, där över 160000 gravar sköts i kommunal regi, är en sådan återvinning fortfarande en icke-fråga.

–Vi tjänstemän känner förstås till att gamla stenar krossas medan nya hämtas långt bort. Men skulle förvaltningen aktivt mäkla gravstenar så som i Jönköping, dras mattan undan för en bransch som omsätter hundratals miljoner. Så kan vi inte agera i Stockholms stad, säger Mats Larsson som är chef för Stockholms kyrkogårdsförvaltning och hänvisar till kommunallagen.

Magnus Berggren, kyrkogårdschef i Jönköping, har lite friare spelrum eftersom hans förvaltning – liksom på de av landets begravningsplatser – är kyrklig.

–Återvinning är långt miljövänligare. Det kräver inte mer än ett par korta lokaltransporter. Gravstenen är ju redan huggen. Och priset för allt, inklusive nya inskriptioner, är en tredjedel av nypriset, samtidigt som gamla dekorationer bevaras, säger han.

En helt ordinär svensk gravsten med inskription kostar i dag cirka 10000 kronor om dödsboet vänder sig till en vanlig gravfirma. Men när Jönköpings återvinning pressar priserna, har Gravvårdsfirmornas riksorganisation, GRO, vänt sig till både Konkurrensverket och Skatteverket. Miljötänkandet som sådant säger sig gravfirmorna inte ha något emot, däremot att Svenska kyrkan får lov att sälja de återvunna gravstenarna vidare momsfritt.

–En momsfri återvinning ger ju inte konkurrens på lika villkor, påpekar Roland Aronson, GRO:s ordförande, som beklagar att myndigheterna tills vidare menar att återvinningen är för småskalig för att stoppas, åtminstone av momsskäl.

Just Stockholms stad skulle dock kunna vara mera drivande. Huvudstadskommunen – plus lilla Tranås – är nämligen ensamma i landet om att ha kommunal kyrkogårdsförvaltning, varför momsfrågan inte är något hinder om man verkligen ville organisera en bättre återvinning.

–Frågan måste drivas av politiker, eftersom det går emot branschintressena, säger Mats Larsson.

Till exempel skulle samarbetet mellan det svensk-kinesiska stenbolaget Edurus och det rikstäckande, folkrörelseägda Fonus drabbas om återvinningen tar fart över hela landet.

På Norra Begravningsplatsen i Stockholm står de utrensade stenarna som ska destrueras väl synliga. Ville änkefrun Hulda Sofia som 1891 hedrades med lövformade girlander på sin sten, att hennes gravvård 120 år senare skulle gå till stenkrossen? Eller vad hade han, vars dödsår 1986 ännu glänser i guld, sagt om nutiden?

–Det är synd att göra vackra stenar till grus, tycker Lars Wetterlund.


QUIZ | Har du koll på åren som gått?

2012: Vilket öknamn fick skandalkaptenen?

2011: Katastrofer och störtade diktatorer

2010: Vad minns du av skandalernas år?

  • Kopiera sidans adress

Allhelgona-helgen en stor ljushögtid

Att smycka och sätta ljus på anhörigas gravar blev tradition i Sverige med början på 1940-talet, med inspiration från Italien.
I dag är allhelgonahelgen en stor ljushögtid. I Stockholm går till exempel i morgon lördag, en särskild busslinje mellan S:t Eriksplan och Norra Begravningsplatsen för dem som vill slippa bilköerna.
Ursprunget är en gammal kristen helgdag som i katolska länder är den 1 november för alla helgon och martyrer.

1772 togs alla helgons dag bort i det protestantiska Sverige, men återinfördes 1954 som ett svar på behovet av en ledig höstlördag, rörlig mellan 31 oktober och 6 november.


Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Gripennota

Missade affären kostar svenskarna miljarder

Schweiz avhopp blir dyrt för de svenska skattebetalarna.

Så står sig Jas mot superplanet

bilder

SvD jämför USA:s dyrgrip med nya Gripen E.

Fortsatt högtryck i försvarets operation

200 man

Ubåtsinsatsen inne på sjunde dygnet.

Se de unika bilderna inifrån Nordkorea

Bevakad fotograf på nordkoreansk landsbygd.

Webb-tv

Mataffär besöktes av högst oväntad kund

fångat på film

Gick runt bland mathyllorna.

Är det någon som gör något för tiggarna?

Brännpunkt

Öppen fråga till Europaparlamentarikerna.

Hur går sparandet, finansministern?

Andersson utklassad av Damberg i det privata.

Försvaret jagade ryskt spionflygplan

MOT SVERIGE

Planet kränkte Estlands luftrum.

”Känner mig som
en trappistmunk”

Berglins

Om svenska mäns sexualvanor.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?