– Alkoholen är speciell som brottalstrande. Den bidrar både till att skapa brottssituationer där offer och förövare tar risker. Men det är också så att brottsbenägna personer också är mer benägna att dricka alkohol. Alkoholen präglar både gärningspersoner och situationer. Det är därför sambandet blir så starkt, säger Sven Granath, kriminolog och forskare på Brottsförebyggande rådet, Brå.

Historiskt sett har sambandet varit starkt i Sverige. Man har kunnat se att under de epoker vi druckit mycket har även våldsnivåerna legat högt.

– Mitten och början av 1800-talet till exempel, då söps det ganska kraftigt i Sverige. Då var det betydligt fler per capita som blev ihjälslagna.

Han berättar att man under andra halvan av århundradet sedan började reglera alkoholkonsumtionen, genom att förbjuda hembränning och instifta speciella försäljningsställen.

– Då minskade också antalet offer för mord och dråp ganska kraftigt.

Under 1980- och 1990-talet säger Sven Granath att sambandet mellan alkohol och våldsrelaterad brottslighet försvagats. Under 1980-talet gick mord- och dråpnivåerna ner, utan att alkoholkonsumtionen förändrades, medan alkoholkonsumtionen ökade under 1990-talet, medan mord- och dråpfallen gick ned.

– Det har att göra med att vi gått över från spritkultur till mer av en öl- och vinkultur. Vi har kontinentualiserat vår alkoholkonsumtion.

Trots det går alkohol och brott går ofta hand i hand.

– Det är en stor del av dem som begår grövre våldsbrott som är kraftigt berusade. Det gäller även bland offren. Om man tittar på mord och dråp så är närmare hälften av offren och gärningspersonerna packade vid gärningstillfället.