En konstgjord livsform har skapats av forskare i USA. Hela arvsmassan hos en bakterie har snickrats ihop och förts över till en cell.
Den nya livsformen fungerar och förökar sig som en vanlig bakterie.
Experimentet har orsakat en storm i forskarvärlden och betraktas redan som en milstolpe i biologins historia.
Samtidigt har det väckt en hel del oro, etiska frågor och farhågor om vad som kan hända om den nya cellen hamnar i orätta händer.
USA:s president Barack Obama ber nu sin etikkommitté att utreda de etiska, medicinska och ekonomiska effekterna av konstgjorda livsformer.
”Det är avgörande att vi som samhälle noga överväger betydelsen av den här typen av vetenskaplig utveckling”, skriver Barack Obama till sin kommission för bioetiska frågor, enligt ett pressmeddelande från Vita huset .
Kommissionen ska utreda de etiska och de potentiella medicinska, miljömässiga och säkerhetsmässiga effekterna tillsammans med andra samhällsaktörer under sex månader.
Sedan är tanken att de ska veta hur det nya forskningsfältet kan komma USA till gagn utan att varken etik eller säkerhet riskeras.
Bland annat hoppas man att bakterierna ska kunna användas till attt snabba upp vaccinproduktion och producera mat och energi.
Men det är många som ser utvecklingen med skräckblandad förtjustning:
– Om forskningen går åt ena hållet kan Dr Venter få Nobelpriset, går den åt andra hållet blir det inget Nobelpris för det finns inga människor som kan dela ut det, säger Professor Julian Savuleschu, chef för Oxford Uehiro Center för praktiskt etik, till BBC News .
– Jag är oroad för att man kommer att använda den (syntetiska cellen) i naturliga omgivningar för tidigt, säger Laura Hake, professor i biologi vid Boston College.
Hon tar upp andra exempel på andra typer av konstgjorda konstruktioner, genmanipulerade grödor och överanvändning av bekämpningsmedel.
– De leder till väldigt stora problem för balansen som krävs för vårt ekosystem– för att bevara en frisk planet, säger Laura Hake.
Bakom experimentet, som i går publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science, står den berömde molekylärbiologen Craig Venter som för tio år sedan var en av de ledande bakom kartläggningen av människans arvsmassa.
Venter har sedan dess arbetat för att bli först med att skapa syntetiskt liv. För tre år sedan lyckades han och hans kollegor överföra arvsmassan, DNA, från en bakterieart till en annan. Några månader senare visade de att de kunde bygga upp en konstgjord kopia av en bakteries hela DNA.
Det senare är en komplicerad process.
Arvsmassan hos en bakterie består av hundratusentals kvävebaser, de kemiska byggstenar som DNA består av. Att pussla ihop dessa i rätt ordning tar lång tid, och kräver att man tar hjälp av jästsvampar vid själva byggandet.
Nu har man tagit det tredje steget. En konstgjord arvsmassa från bakterien Mycoplasma mycoides har förts över till en tom cell från en annan art, Mycoplasma capricolum. Resultat: den nya skapelsen är i högsta grad levande och förökar sig som en normal bakterie.
Experimentet betraktas redan som en milstolpe i biologins historia. Craig Venter har en dröm om att i en nära framtid kunna designa bakterier för att producera mat och energi, och kanske han snart kan se den realiseras.
Fast vissa forskare anser att det är diskutabelt om den nya skapelsen är konstgjord i ordets rätta bemärkelse.
– Det är en form av nytt liv, men det är inte uppbyggt från grunden. Han har byggt upp själva arvsmassan men cellen, som bär på hårdvaran med startprogrammet, är tagen från en befintlig organism. Man skulle behöva syntetisera även cellen för att kalla organismen helt konstgjord, säger Johan Elf, docent i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, till TT.
Det finns också farhågor för att den nya tekniken ska leda till att nya, farliga organismer ska konstrueras. Men det tror inte Johan Elf.
– Farorna är nog inte fler än tidigare. Däremot kan det på sikt bli etiska problem om man börjar vraka och välja bland våra egna gener.
