Att könsstympning som praktiserats i tusentals år i cirka 30 länder i världen i realiteten utgör en hot mot själva grundvalen i det traditionella samhället – kvinnornas förmåga att föda barn – kommer säkerligen som en svårsmält överraskning för många. Men det är de osedvanligt säkra resultaten i den hittills enda vetenskapliga undersökningen av könsstympningens hälsoeffekter på kvinnor.
Bakom studien som betalats av svenska forskningspengar bland annat från Sida står en grupp svenska och sudanska läkare. De jämförde 99 infertila kvinnor med 180 jämnåriga som var gravida för första gången vid två sjukhus i Khartoum i Sudan mellan mars 2003 och juni 2004.

Den, även för forskarna själva, förvånande slutsatsen blev att de kvinnor som var omskurna löpte fem till sex gånger förhöjd risk att bli sterila och risken ökade ju större ingreppet i könsorganen var.
– Det var ett mycket starkt samband just mellan omfattningen av stympningen och infertiliteten, säger Lars Almroth som lett studien, och delar sin tid mellan att vara barnläkare i Kristianstad och arbeta i Sudan.
Han menar att dessa tidigare okända fakta måste vara högst relevanta i det pågående internationella och nationella kampen för att försöka stoppa kvinnlig könsstympning.
– Det är ett synnerligen slagkraftigt argument, slår han fast.

Han får medhåll av två amerikanska hälsoexperter som kommenterar studien i dagens nummer av den brittiska medicinska tidskriften The Lancet.
De pekar på att den traditionella motiveringen till omskärelsen är att garantera kvinnans framtida roll som god maka och mamma. Nu förefaller det alltså vara precis tvärtom. Istället ökar ingreppet kvinnans risk att bli steril, vilket innebär en social katastrof i berörda länder.
– Det florerar flera myter om könsstympning och flera av dem handlar om att ingreppet skulle skydda livmodern och alltså öka fertiliteten, säger Lars Almroth.
Ingen har hittills ordentligt studerat hälsoeffekternas av kvinnlig omskärelse, men det har funnits misstankar om eventuella risker för sterilitet.
– Det beror på att själva stympningen ofta leder till infektioner som kan skada livmoder, äggstockar och äggledare, vilket är kända orsaker till graviditetsproblem, säger Lars Almroth.
I den aktuella undersökningen visade sig 48 av de 99 infertila kvinnorna ha tecken på en genomgången infektion. Förekomsten var högst hos dem som utsatts för mest omfattande omskärelse.
– Men också könsstympade kvinnor som inte haft infektion löpte ökad risk att bli infertila. Vi vet inte varför men eventuellt kan själva ingreppet påverka till exempel slemhinnor och övrig miljö i slidan på ett för befruktning negativt sätt, säger Lars Almroth.

En annan teori är att omskärelsen orsakar en konstant infektionsprocess på mycket låg nivå. Urinvägsinfektioner tycks till exempel vara vanligare bland omskurna flickor. Kampen mot kvinnliga könsstympning har pågått i ett par decennier och förekomsten har börjat minska åtminstone i vissa länder.
– Men det behövs flera strategier för att påverka den här tusenåriga traditionen, säger Lars Almroth.
– Risken nu är möjligtvis att våra resultat omtolkas så att enbart de största ingreppen anses vara farliga medan mindre accepteras. Vilket alltså är fel.