Förra året gjordes 2260 anmälningar till Skolinspektionen om missförhållande i skolan. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. För att stärka barns och elevers rättssäkerhet och för att snabbare kunna utreda fel och brister inom skolan infördes en ny skollag i juli 2011 där kommunerna tvingades införa tydliga rutiner för hantering av klagomål.
Men en genomgång av kommunernas klagomålshantering visar på stora brister. Var fjärde kommun, 24 procent, saknar helt rutiner för hur de ska ta emot klagomål på skolan. Av övriga kommuner som ändå försöker ha rutiner är det mer än hälften som visar stora brister.
–De flesta kommuner har en sådan passiv information om sina klagomålsrutiner, vilket får till följd att allmänheten inte vet hur de ska göra för att anmäla. Det är märkligt att så stor andel av kommunerna inte tagit sig an den nya lagen eftersom det kan leda till stora förbättringar inom den kommunala verksamheten, säger Sven-Olof Lundin på Skolinspektionen.
Enligt skollagen är alla som driver en skola skyldiga att ta emot och behandla klagomål. Bakgrunden till den nya lagstiftningen är att barn, elever och föräldrar sällan vänder sig till kommunen när de är missnöjda trots att det är huvudmannen som har ansvar för att rätta till bristerna. Klagomålen stannar då ofta hos läraren eller kanske hos rektorn.
–Kommunens bristande hantering gör att klagomål på exempelvis skolklassers storlek, klagomål på rektorer, klagomål om bristande stöd till elever kanske aldrig når kommunen. I stället görs det möjligen en anmälan till oss eller så drar sig allmänheten för att uppmärksamma problemet alls då kommunen inte informerar om de nya rutinerna, säger Sven-Olof Lundin.
Marie-Hélène Ahnborg, inspektionsdirektör på Skolinspektionen, tycker att den bristande hanteringen är allvarlig.
–Intentionerna var att kommunerna snabbt och på plats skulle rätta till de brister som uppmärksammas. Det är en sådan viktig funktion och det är olyckligt att så många kommuner inte har tagit den möjligheten. De kanske inte riktigt har förstått vad den nya lagstiftningen innebär.
Ängelholms kommun berättar att de tagit den nya lagen på allvar. De informerar om rutinerna på föräldramöten och har på kommunens webbsida ett program, Åsikten, där kommuninvånare snabbt kan skriva in sina klagomål och åsikter och där kommunen måste svara inom 24 timmar.
–Har vi en lag ska vi naturligtvis följa den. Det är bättre att stämma i bäcken. Många ärenden kan vi i dag följa upp och utreda innan de når skolinspektionen, vilket innebär att vi snabbare kan reda ut problemen, säger Margreth Andersson, administrativ chef på barn-utbildningsförvaltningen i Ängelholms kommun.
