Under en längre tid hade den idag 17-årige pojken haft problem och varit känd av kommunen. Från december 2005 till oktober 2007 misstänktes han för 17 olika brott vid elva tillfällen.

Under 2005 och 2006 hade socialförvaltningen kontakt med pojken och våren 2007 placerades han tillfälligt i socialförvaltningens hem för vård och boende. Detta fick han dock lämna efter att ha begått fler brott tillsammans med en annan boende.

I maj dömdes han för grov stöld och stöld till skyddstillsyn och kontakt med psykolog. När nya anmälningar kom till socialförvaltningen i augusti och september förnyades kontakten med familjen. Men samtidigt valde kommunen att inte inleda någon ny utredning eller vidta andra åtgärder – ”de redan insatta åtgärderna var de mest lämpliga”, bedömde socialförvaltningen.

– Vi bedömde åtgärderna som fullt adekvata och nåddes aldrig av några signaler att det inte stod rätt till, säger socialchefen Göran Bohman till TT.

– Med facit i hand borde vi givetvis ha agerat mer. Vi handlade utifrån det vi kände till.

I dag presenterades den internutredning som undersökt socialförvaltningens agerande innan dödskottet i Rödeby natten den 6 oktober förra hösten. Socialförvaltningen har inte haft förmåga att uppfatta problemen som fanns i Rödeby, konstateras det i utredningen.

Någon kännedom om den trakasserade familjens problem hade inte tjänstemännen på förvaltningen. Familjen hörde aldrig själva av sig till kommunen, och av de fem polisanmälningar som gjordes kände socialförvaltningen bara till en. Skälet: enligt de rutiner som finns ska polisen bara informera när ungdomar är misstänkta för brott, inte när de bara är utpekade.

I fyra av anmälningar var 17-åringen inte formellt misstänkt, utan bara utpekad eller inte ens namngiven.

– Vi har dragit den slutsatsen att socialförvaltningen gjorde de insatser som ansågs vara nödvändiga utifrån den information de hade, säger Ingrid Hermansson (c), ordförande i socialnämnden i Karlskrona.

Inte heller någon annan myndighet än polisen kände till problemen – något som enligt utredningen gör att ”samhället inte haft förmåga att uppfatta familjens utsatthet”.

Samtidigt fanns inga signaler under 2007 att det uppsökande och förebyggande arbetet med ungdomarna i Rödeby behövde förstärkas. ”Situationen var mer problematisk i andra delar av kommunen”, står det i internutredningen.

Det fanns en löst sammansatt grupp av ungdomar i Rödeby som ofta var ute sent på nätterna. Brottsanmälningarna mot ungdomarna på orten hade ökat, men det berodde till stor del på polisens offensiva arbete och skolornas ökade benägenhet att anmäla.

Utredaren konstaterar samtidigt att beslutet att inte inleda en ny undersökning mot 17-åringen kan ifrågasättas – men vid tidpunkten bedömdes de åtgärder som redan var insatta som mest lämpliga står i rapporten.

En rad åtgärder har dock vidtagits konstateras det i rapporten. Fältgruppen har förstärkt sin närvaro i Rödeby, ett lokalt brottsförebyggande råd ska skapas på orten, socialförvaltningen ska arbeta för få bättre kontakt med polisen när ungdomar pekas ut för brott och rutiner för medling mellan brottsoffer och gärningsman ska tas fram.

– Ett av problemen var just att polisen inte behöver kontakta oss när ungdomar bara pekas ut i brottsutredningar. Rutinerna följdes, men vi hoppas att de nu ska förändras och att polisen ska informera oss även när ungdomar enbart pekas ut men ännu inte är misstänkta, säger Ingrid Hermansson.

Internutredningen överlämnas nu till länsstyrelsen som sedan gör en granskning.