Regeringen tuffar på med sina budgetavslöjanden. I dag kom besked om att kommuner och landsting får tio miljarder kronor i extra stöd nästa år. Sedan tidigare står det klart att drygt åtta miljarder läggs på utbildning och arbetsmarknadsåtgärder under två år. Regeringens försöker nu att dämpa den accelererande arbetslösheten. Pengarna till kommunerna ska dessutom förhindra lokala skattehöjningar.
Men enligt TT lyckas Moderaterna också få igenom förslaget om ytterligare en inkomstskattesänkning för den som har jobb, ett fjärde jobbskatteavdrag. Nivån skulle landa på tio miljarder kronor.
För att det inte ska bli dålig stämning i alliansen måste pensionärerna också få någon form av ekonomisk lättnad, ett krav från KD. En sådan åtgärd är mer svårsmält för finansdepartementet. Den strider mot den strikta tolkningen av arbetslinjen, dessutom är det en åtgärd som inte går att rulla tillbaka.
Med stora underskott i budgeten vill finansdepartementet ha så mycket av temporära ”krisåtgärder” och så lite av permanenta satsningar som möjligt.
Undantaget är jobbskatteavdraget.
Inom delar av ekonomkåren finns uppfattningen att ytterligare inkomstskattesänkningar inte har lika goda effekter på sysselsättningen som de första stegen. Men avdraget är fortfarande Anders Borgs favoritåtgärd för att stimulera fram fler jobb. Att då förhindra att kommuner och landsting höjer sina skatter uppfattar han därför som högt prioriterat.
Oavsett om finansministern har rätt eller inte så är det en svår pedagogisk uppgift att förklara. I synnerhet nu när det mesta talar för att det så kallade utanförskapet inför valet 2010 blir lika stort som det var inför valet 2006. Nya siffror från i går visar att kostnaderna för socialbidrag rusar och regeringens egna prognoser visar på en arbetslöshet redan nästa år på över 11 procent.
