”Det är upprörande att utredningarna håller så låg kvalitet”, skriver bland andra Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler på Dagens Nyheters debattsida.
Skolinspektionen kräver att kommunerna nu kompletterar eller gör nya utredningar.
Andelen elever som går i särskolan har de senaste 15 åren ökat från 1,0 procent till 1,4 procent. I dag går omkring 12 000 elever i grundsärskolan.
Skolinspektionens granskning visar att många elever är placerade där på tveksamma grunder. Andelen elever med utländsk bakgrund är högre i särskolan än i grundskolan. Orsaken till detta bör utredas vidare enligt Skolinspektionen, som befarar att kommunerna med sina bristfälliga utredningsmetoder kan ha misstolkat de problem nyanlända elever kan ha i skolan.
Kommunerna har inte klarat av att utreda och fatta beslut om särskola på ett sätt som följer lagen. Det är allvarligt och skadar rättssäkerheten för både elever och föräldrar, enligt Skolinspektionen, som anser att kommunerna verkar att ta lätt på sin uppgift.
Man föreslår nu att landstinget i stället för kommunen ska göra de psykologiska och medicinska utredningarna.
Hur många barn som på felaktiga grunder har skrivits in i särskolan vill inte Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler spekulera i.
- Och det är inte så att alla föräldrar som har barn inskrivna i särskola nu ska bli hemskt oroliga för att de är felaktigt inskrivna, utan man ska se till att de här barnen utreds ordentligt och att de verkligen får den skolform de har rätt att ha, säger hon.
TT: Kan föräldrar som är tveksamma till placeringen begära att deras barn utreds på nytt?
- Ja, det tycker jag att de föräldrarna verkligen ska kräva, säger Ann-Marie Begler.
Inom kort går man vidare med en ny granskning av mottagande i särskola i andra slumpmässigt utvalda kommuner.
På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är man bekymrad efter Skolinspektionens granskning.
Kommunernas ambition är att hantera besluten på bästa sätt och de beslut om mottagande som kritiserats för bristfälliga underlag kommer att utredas på nytt, skriver SKL i ett pressmeddelande.
Man vänder sig emellertid mot att kommunerna i vissa fall kritiserats för sådant man inte är skyldiga att utföra. Kommunerna får till exempel kritik för att inte ha gjort någon social utredning i samtliga ärenden, trots att det enligt SKL inte är ett absolut krav.
Bristerna i bedömningen är ett brott mot FN:s barnkonvention, anser Rädda Barnen. I artikel 3 av konventionen sägs att barnens bästa alltid ska sättas i första rummet, något granskningen nu visat att Sverige inte lever upp till.
Enligt Rädda Barnen är detta en typ av missförhållanden som FN:s barnrättskommitté kommer att lyfta i sina observationer av hur Sverige lyckas leva upp till barnkonventionens intentioner.
