Det har blivit längre mellan Solsidan och resten av landet. De flesta i Sverige har fått det bättre, men några har fått det mycket bättre än andra.

I dag vid lunchtid publicerar OECD – som brukar kallas västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation – en ny rapport om inkomstskillnader och relativ fattigdom i de 34 medlemsländerna. Rapporten beskriver framför allt hur finans- och skuldkrisen har påverkat inkomstspridningen.

Men växande skillnader är en lång global trend och OECD-rapporten visar – när kurvorna dras tillbaka till 1995 – att i inget av medlemsländerna har ökningen av inkomstgapet varit lika dramatisk som i Sverige.

– Om den här utvecklingen fortsätter i fem, tio år till, så kommer Sverige inte längre att vara ett jämlikt skyltfönster bland OECD-länderna, säger Michael Forster som är senior analytiker på OECD och en av författarna till rapporten.

Räknat i procentenheter har den relativa fattigdomen ökat ännu mer i Israel, men där var nivån hög redan 1995 – och är nu högst av alla länder.

Sverige har legat i den andra änden av skalan och i rapporten beskriver OECD den svenska utvecklingen så här:

”I Sverige var andelen fattiga 2010 (9 procent) mer än dubbelt så hög som 1995 (4 procent).”

Motsvarande förändring har inte inträffat i något annat OECD-land.

1995 hade Sverige, med det här måttet, de minsta inkomstskillnaderna av alla OECD-länder. I den nya rapporten uppdateras statistiken till 2010 och då hamnar Sverige på fjortonde plats när länderna rangordnas.

OECD använder begreppet relativ fattigdom, ett begrepp som är omdiskuterat och kritiserat.

– Jag brukar inte ta ordet fattigdom i min mun i det sammanhanget. Ett sånt här mått beskriver snarare inkomstspridningen i ett land, säger Hans Heggemann som gör liknande mätningar på Statistiska centralbyrån, SCB.

Trenden med växande skillnader har orsakat en internationell politisk debatt, inte minst i USA. Att fenomenet inte är lika omdiskuterat i Sverige kan ha flera orsaker.

– Vi har sedan slutet av 1990- talet sett kraftiga ökningar av de disponibla inkomsterna i nästan alla grupper vi kan mäta, säger Hans Heggemann.

Ola Pettersson, LO-ekonom.

Det finns belägg för att samhällen med små inkomstskillnader fungerar bättre ekonomiskt. Och det är trevligare samhällen att leva i.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

De flesta har alltså fått det bättre, men inte lika mycket bättre.

– Den rikaste tiondelen har fått mycket mer än de andra, säger Heggemann.

Men det finns en grupp som rent faktiskt har fått det sämre under den senare delen 00-talet. Sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer har enligt SCB en sämre ekonomi i dag än de hade 2006.

Deras ersättningar har inte höjts, och i några fall sänkts, samtidigt som de inte fått del av regeringen Reinfeldts inkomsskattesänkningar.

– Från 2006 och framåt beror mycket av de ökade inkomstskillnaderna på jobbskatteavdraget, säger Hans Heggeman.

Stefan Fölster är chef för det nya Reforminstitutet, grundat med pengar från näringslivet. Institutet rankar regeringens fyra jobbskatteavdrag som reformer av ”stor betydelse” för företagsklimatet.

– Drivkraften till arbete ökar, och det bidrar i sin tur till ökad sysselsättning och skatteintäkter, säger Stefan Fölster och tillägger att svenska väljare 2006 röstade för en förändring som skulle göra det mer lönsamt att arbeta.

– Inkomststrukturen har varit för sammanpressad i Sverige, och det har varit för lätt att hamna på bidragsspåret, säger Fölster.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson har en annan uppfattning.

– Det finns belägg för att samhällen med små inkomstskillnader fungerar bättre ekonomiskt. Och det är trevligare samhällen att leva i.

Han konstaterar också att det här inte är frågan som den svenska politiska debatten kretsar kring.

– Den är mycket plågsam för regeringen Reinfeldt, som aldrig har sagt att ”vi vill skapa ett samhälle med större inkomstskillnader”.

Men skillnaderna ökade också under S-regeringar. Och Ola Pettersson uppfattar inte att minskade inkomstklyftor i dag är en av Socialdemokraternas mest prioriterade frågor.

– Partiet tror väl inte att det här är den fråga som marginalväljarna brinner allra mest för. Men jag är inte säker på att de har rätt, växande klyftor oroar väldigt många människor.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?