Den framtidsbilden ger en ny rapport från Avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH, Tekniska högskolan i Stockholm. I en pilotstudie med fem scenarier redovisar forskarna de trendbrott och genomgripande samhällsförändringar som behövs för att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent fram till 2050. Det är i linje med EU:s och Sveriges mål att den globala uppvärmningen ska begränsas till två grader.

Rapporten är beställd av Naturvårdsverket och publiceras i veckan.

–Vi prioriterar inte själva något av scenarierna. Vi vill föra upp olika möjligheter till diskussion och visa hur olika val ger olika konsekvenser, säger Jonas Åkerman, som gjort rapporten tillsammans med Karolina Isaksson, Jessica Johansson och Leif Hedberg.

Utgångspunkten är en analys som visar att ny effektiv teknik och ökad användning av förnybar energi bara minskar utsläppen av växthusgaser till hälften av dagens utsläpp. Och de ligger tre gånger högre än målet 2050. Hur tar man resten?

Gemensamt för alla fem scenarier är att man bryter ökningen av resursintensiv konsumtion, framför allt flygresor och vägtransporter. I alla scenarierna ligger bilresandet per person under dagens nivå. Flygresandet ligger över dagens nivå i tre av alternativen, men ändå under vad resultatet skulle bli om dagens utveckling fortsätter.

Hur klarar man detta?

–It-lösningar som distansarbete och virtuella sammanträden är alternativ till en del resor. Tåg och spårtransporter kan delvis ersätta bil och flygtrafik inom Sverige och en bit ner i Europa. På lokalplanet måste stadsplaneringen sikta mot en tätare bebyggelse där man har nära till olika servicefunktioner. Ett paradigmskifte behövs där tillgänglighet kommer i fokus, med korta avstånd för gång-, cykel- och kollektivtrafik, säger Jonas Åkerman.

Det finns en stor potential att öka cykeltrafiken, anser han. I Danmark och Nederländerna cyklar genomsnittsinvånaren tre gånger mer än i Sverige.

De stora samhällsinvesteringarna måste redan nu göras i it och spåralternativ, inte stora vägbyggen som låser fast samhället i mer bilresande för generationer framåt.

–Det är väldigt svårt att förena ökad vägkapacitet med de uppsatta klimatmålen, säger miljöforskaren Jonas Åkerman. I tre av scenarierna är många innerstadsbor med i bilpooler och äger inte en egen bil.

Hur kan man dra ner på flygandet?

–Tjänsteresor med flyg kan delvis ersättas med it-möten. Men det svåraste problemet är kanske de långväga fritidsresorna, säger Jonas Åkerman.

Man får helt enkelt resa mer sällan. I ett av de scenarier som forskarna skissat prioriteras lugnare tempo och mer fritid. Då kanske man kan stanna borta längre, och då acceptera nya långsammare flygplan som förbrukar kanske 25 procent mindre energi.

–Annars är det viktigt att turista mer på närmare håll. Det är lite spekulativt, men klimatförändringarna kanske gör att Medelhavsområdet är attraktivt längre in på vintern, vilket kan minska resandet till andra världsdelar, säger Åkerman.

En av de absolut viktigaste möjligheterna att minska utsläppen är att gå över till bioenergi. Men det är osäkert hur stor tillgången kan bli på förnybar energi. I analysen räknar man med två globala alternativ, ett med låg tillgång, knappt dubbelt så mycket som används idag och ett med sex gånger så mycket som idag.

Osäkerhetsfaktorerna är bland annat hur mycket kött framtidens människor kommer att äta. Det går åt betydligt mer mark för att producera kött än vegetabilier.

–Om utvecklingsländerna kommer att äta lika mycket kött som en amerikan blir det inte mycket mark över för att producera bioenergi. Och åtminstone i Kina ökar köttkonsumtionen snabbt.

En annan osäker faktor är hur mycket mark som inte kan brukas intensivt utan måste reserveras för ekosystemet, till exempel i form av regnskog.

Hur som helst kan biobränslen inte driva framtidens alla fordon, högst hälften av transportsektorn. Det är effektivare att använda biomassan i kraftverk och industrier och låta bilarna går på el.