Frivilliga från hemvärnet kämpade med att hålla vattenmassorna borta från bostadshusen och Arvika centrum. I Stockholm var vattnet bara tio centimeter från att ta sig in i tunnelbanan vid Gamla stan. Översvämningarna då, åren 2000/2001, orsakade skador för flera hundra miljoner kronor.

Mot den bakgrunden tillsattes klimat- och sårbarhetsutredningen som igår presenterade ett första delbetänkande om hur Vänern, Mälaren och Hjälmaren kan skyddas mot översvämningar.
– Riskerna för översvämningar är stora, säger regeringens utredare Bengt Holgersson som anser att samhället är illa förberett.
Utredningen har kartlagt områden runt de tre vattendragen som med stor sannolikhet kommer att översvämmas i framtiden. Det handlar om 840 000 kvadratmeter bebyggd yta, med bostäder, kontor och infrastruktur, runt Mälaren. Vid Vänern skulle ännu mer byggnader kunna hamna under vatten, 2, 7 miljoner kvadratmeter. Framför allt är det stora delar av Karlstad och även Lidköping som är hotade.
Utredningen har räknat med vattennivåer som uppmäts i genomsnitt vart hundrade år, men i praktiken kan det bli verklighet vilken dag som helst om vädret vill. Med klimatförändringarna riskerar det dessutom ske oftare.

Enligt utredningen får förändringarna i klimatet olika effekter i landet. Medan nederbörden väntas öka i Västsverige kan människorna i Mälarområdet räkna med mer torka. Ett scenario då är att saltvatten från havet läcker över till Mälaren.
Men detta betyder alltså inte att Mälarområdet är förskonat från översvämningar. De allt vanligare störtskurarna kan på kort tid lägga mark under vatten.
– Det är en av våra slutsatser för Mälaren, att klimatpåverkan inte är förutsättningen för att det ska inträffa översvämningar här, säger Per Rosenqvist, utredningssekretrare.
Åtgärderna som utredningen kommit fram till landar till stor del i redan diskuterade förslag. Den planerade ombyggnaden av Slussen ska lösa en del av problemen för Mälaren genom att kunna öka avtappningen av vatten till Saltsjön. Men den lösningen beräknas inte vara klar förrän om tio år. Dessutom måste slussen i Södertälje byggas om. I Hjälmaren ska det i huvudsak räcka med vallar som skydd mot vattnet.
För Vänerns del återstår många frågetecken. Göta älv kan få hjälp av en nybyggd vattentunnel för att tappa vatten ut ur Vänern till Västerhavet, men först måste en utredning göras av vilka effekter tunneln kan ha för miljön. Alternativet är att låta ännu mer vatten än i dag rinna genom Göta älv, men där är risken för ras och skred stor.

Utredningen avråder från nybyggnation på de områden som riskerar att svämmas över tills lösningarna finns på plats. Även om kommunerna gärna vill bygga strandnära tror Bengt Holgersson att en attitydförändring är på gång.
– Jag kan mycket väl tänka mig att försäkringsbolagen får ett ord med i laget när det gäller planeringen av bostäder på de här områdena, säger han.
Enligt Anna Gustafsson, handläggare på stadsbyggnadskontoret i Stockholm, finns det en ny medvetenhet om riskerna med att bygga nära vattnet. Men hon säger att inget av stadens aktuella byggprojekt, bland annat på Liljeholmskajen, ligger under risknivåerna. Hon passar på att ge ett perspektiv från Köpenhamn, där man på vissa ställen bygger för kommande översvämningar med anpassade husgrunder och pumpsystem:
– Där bygger man på platser som man vet kommer att översvämmas. Då får det bli så och så tar man konsekvensen av det.