- Vi är oroade av den auktoritära utvecklingen och det är svårt att veta i vilken riktning det går, sade beredningens ordförande Göran Lennmarker (m).

Enligt beredningen lägger det ryska ledarskapet ”stor vikt vid stabilitet snarare än demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter”.

- Ett lackmustest är hur Ryssland agerar i förhållande till sina grannländer, sade Lennmarker.

I försvarsberedningens rapport sägs inget om att den planerade rysk-tyska-nederländska gasledningen i Östersjön skulle kunna få några militära konsekvenser. Håkan Juholt (s) sade att beredningen har frågat militären om detta och resultatet blev att det enligt beredningen inte går att säga att den innebär ”nya uppgifter för försvarsmakten”.

Lennmarker påpekade att det finns gasledningar härs och tvärs i Nordsjön och att de inte övervakas militärt.

I rapporten sägs att den ryska staten genom majoritetsägandet i Gazprom kommer att ha ett betydande inflytande över ledningen och att den är ett exempel ”på ett flöde av vitalt intresse”.

Beredningen slår fast att det ligger i svenskt intresse att övervakning och skydd av sjötransporter och eventuella gasledningar kan ske i samarbete mellan Östersjöstaterna. Lennmarker efterlyste ökad samverkan i Östersjöregionen och föreslog att länderna skapar en gemensam kust- och havsövervakning.

Försvarsberedningen ser klimatförändringarna och annan miljöpåverkan som de allvarligaste globala hoten mot Sveriges säkerhet.

”Omställningen till en mer hållbar utveckling kan inte vänta. Användningen av fossila bränslen måste minska dramatiskt genom energibesparing, ökad energieffektivitet och förnybara energiformer”, skriver beredningen.

Militära angrepp direkt riktade mot Sverige bedöms som fortsatt osannolika. Beredningen konstaterar att totala antalet konflikter i världen har minskat de senaste 20 åren och att de i dag huvudsakligen är inomstatliga.

”Morgondagens mellanstatliga konflikter kommer sannolikt att skilja sig från gårdagens och kan exempelvis komma att omfatta IT-krigföring, elektromagnetiska vapen och i värsta fall kärnvapen”, skriver beredningen.