Medeltemperaturen i Mälardalen är redan en grad varmare än i början av 1900-talet, och i Skåne kan man räkna med att odlingssäsongen är två veckor längre än den var på 1960-talet.
–Klimatscenarierna visar att det blir 5–6 grader varmare i slutet av 2000-talet, men en grad upp har vi redan, säger Håkan Fogelfors, stadsagronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
Han leder projektet Fanan, som är en framtidsanalys av svenskt jordbruk vid SLU, bland annat med inriktningen på hur förutsättningarna för odling kommer att förändras med ett varmare och mer nederbördsrikt klimat.
Sverige är som bekant ett avlångt land, vilket innebär att mycket som går att odla i Skåne inte fungerar längre norrut. Enligt Svenska Trädgårdsföreningens indelning finns det åtta olika odlingszoner i landet, men den karta som gäller från 1993 kan komma att ritas om. Bland annat rapporterade lokala trädgårdsföreningar i norr i våras att odlingssäsongen kom igång en månad tidigare än normalt i år.
–Vi funderar på det. I höst ska vi ha vi ett seminarium för att se om och hur zonkartan ska uppdateras, säger Elisabeth Svalin Gunnarsson, förbundssekreterare vid Svensk Trädgård.
Men redan nu kan man gott och väl testa att tänja på zongränserna, anser Håkan Fogelfors.
Däremot stoppar våra nordliga köldknäppar alla förhoppningar om att odla Medelhavsväxter som apelsin- och olivträd och vindruvor ute.
–Klimatförändringarna måste i så fall gå så långt att de extremt kalla temperaturerna försvinner. Det räcker med en ordentlig köldknäpp under en natt för att det ska vara kört för de sydligare växterna. Men så småningom kommer klimatet i Skåne att likna det i södra Tyskland och norra Frankrike, samtidigt som det skånska klimatet drar sig upp i Mälardalen och så vidare, menar Håkan Fogelfors.
Och redan nu kan vi alltså dra nytta av klimatförändringarna i våra trädgårdar, främst i Mälardalen. Det är bara att börja experimentera, framför allt med de ettåriga växterna, tycker Håkan Fogelfors.
–Själv har jag kunnat odla kronärtskockor de senaste tio åren med mycket goda resultat, berättar han.
Det finns också goda chanser att lyckas med melon, och skörden av egna frilandstomater blir säkrare eftersom de får mer tid på sig att mogna. Potatisen blir klar att tas upp redan i juli vilket lämnar utrymme för en ny kultur, exempelvis sallad och spenat för skörd under tidig höst.
I större odlingsskala – i jordbruket – och ett par decennier fram i tiden, skulle flera olika grödor kunna avlösa varandra, enligt projektet Fanan. Lantbrukarna kan utnyttja marken bättre och förbättra ekonomin.
–Detta är intressant för en storstadsregion som Stockholm som skulle kunna få mer närproducerade grönsaker, säger Håkan Fogelfors.
Även för fleråriga växter, buskar och träd, har förutsättningarna ändrats. De som hittills bara har trivts i de varmaste zonerna, I och II, går att testa i zon III eller till och med zon IV. Blåregn är ett exempel, även det har Håkan Fogelfors egna, lyckosamma odlingserfarenheter av.
Men det gäller också att hitta ett gynnsamt växtläge, lite skyddat invid en vägg, stenmur eller intill ett buskage. Se till att marken är väl dränerad, gärna i en sluttning. Rätt mikromiljö i trädgården kan göra skillnad på två klimatzoner, vilket många trädgårdsodlare i norra Sverige experimenterar med. I Dalarna finns exempelvis odlarföreningen ”Zontrotsarna” som gjort mikroklimatet till en konst.
Dessutom finns det nya sorter som är mer tåliga, exempelvis av magnolia. Ett lövträd som bok har flyttat fram positionerna, på samma sätt spirar små ekplantor sedan några år 1055 meter över havet i Helags fjällmassiv i Härjedalen.
Men klimatförändringarna innebär också mer regn, cirka 100 millimeter mer i Skåne och Mälardalen och 200 millimeter mer i Västerbotten mot slutet av 2000-talet. Mest regn blir det under vintern.
–Vissa svampsjukdomar kommer att gynnas när det regnar mer. Men det blir torrare på sommaren i södra delarna av landet, så andra kommer att missgynnas, säger Håkan Fogelfors.
