Från 2020 ska världens rikare länder årligen stötta fattigare länder med 100 miljarder dollar för den klimatomställning som krävs. Pengarna ska vara ”additionella” –alltså betalas utöver biståndet.
Det löftet gavs på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 och summan ska nås genom en gradvis upptrappning varje år. Hur mycket enskilda länder ska betala finns dock inga beslut om.
En otydlighet som biståndsorganisationen Diakonia nu vill råda bot på:
–Vi har gjort en beräkning – den första i sitt slag –som visar hur stor Sveriges andel kan vara, säger Petter Lydén, Diakonias rådgivare i klimatfrågor.
Med hjälp av vedertagna modeller har organisationen kommit fram till att Sverige årligen bör bidra med 4,2 miljarder kronor från 2020. Nästa år bör summan ligga kring två miljarder kronor.
–I årets budget ligger beloppet på en halv miljard – men inom biståndsbudgeten. Det är fel. Vi vill att Sverige slutar springa från sin klimatnota, säger Petter Lydén.
I dag, tisdag, kommer företrädare för fyra partier att debattera frågan om klimatfinansiering i riksdagen. Folkpartiets klimatpolitiska talesperson, Anita Brodén, är förhindrad att medverka men säger att hon – i motsats till det egna partiet –betonar vikten av additionella medel:
–Det vanliga biståndet ska inte naggas i kanten genom att pengarna går till andra saker. Folkpartiet är del av alliansen och vi kan inte frångå den politiken – men jag försöker vara en lobbyist inom mitt eget parti.
Samtidigt, säger hon, är det inte givet att varenda krona för klimatomställningen måste komma ur budgeten.
–Vi behöver hitta smarta lösningar. Näringslivet och andra aktörer måste bidra.
Även Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson, Jens Holm, menar att det egna partiet bör höja ambitionerna. Partiet vill i dag lägga 4,5 miljarder kronor fördelat över tre år.
En summa på 4,2 miljarder kronor årligen från 2020 tycker han verkar rimlig:
–Det visar att även vi som har budgeterat om additionella medel måste bli ännu mer ambitiösa.
Petter Lydén påpekar att 4,2 miljarder kronor är vad som krävs för att uppfylla löftet om 100 miljarder dollar årligen från 2020. Att klara tvågradersmålet kostar sannolikt mer än så:
–Beräkningar visar att det kommer att kosta flera hundra miljarder dollar varje år för att komma till rätta med klimathotet. Sverige måste ta höjd för det.
