Professor Bjørn Lomborg, statsvetare och statistiker, sticker ut hakan inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn genom att låta publicera en rad rapporter om hur klimathotet bäst ska tacklas.
Han driver tankesmedjan Copenhagen consensus center, CCC, som analyserar hur pengar för att klara stora miljö- och utvecklingsproblem kan satsas för att vara så kostnadseffektiva som möjligt.
Förra veckan lanserade CCC en rapport om hur tekniska – och ännu oprövade – åtgärder kan minska den globala uppvärmningen till en bråkdel av kostnaderna för att ändra världens kol- och oljebaserade energisystem. Ett exempel är att spreja vattenånga från havet mot låga moln, så att de blir ljusare och reflekterar mer solljus och därmed minskar uppvärmningen.
I dag släpper tankesmedjan fyra rapporter, och enligt en av dem är koldioxidskatt ett dyrt sätt att minska klimathotet.
Inte ens höga koldioxidskatter leder till att uppvärmningen stannar vid +2 grader, som är målet för EU:s klimatpolitik.
Rapporten har skrivits av Richard Tol, professor i miljöekonomi vid Economic and social research institute i Dublin, Irland.
Han har även varit medförfattare i FN:s expertpanel i klimatfrågor, IPCC. Tol har några huvudbudskap:
•Stora utsläppsminskningar på kort tid är dyrt och inte kostnadseffektivt. En koldioxidskatt som motsvarar 1,1 kronor per liter bensin ger bara tillbaka 20 öre i minskad skada av klimatförändringarna. Skatten ökar stegvis till år 2100, till 44 kronor per liter bensin.
•Men en koldioxidskatt på 10 öre per liter bensin ger tillbaka minskad skada från klimatförändringarna till ett värde av 15 kronor.
–Vi klarar inte att motverka klimatförändringarna enbart genom att minska utsläppen av koldioxid, det är en kostsam väg som ger lite i minskade klimat- effekter, säger Bjørn Lomborg.
Åtgärder för att minska utsläpp av svarta sotpartiklar från svedjebruk och hushållseldar i Asien ger hela per 3,6 kronor i minskad klimatskada per insatt krona, enligt en annan CCC:s rapporter.
Sådana åtgärder måste uppmärksammas mer, anser Lomborg. Det måste även tekniska lösningar som att spraya molnen, ”geoingeneering”.
Att minska metanutsläpp från bland annat soptippar är också kostnadseffektivt.
Professor Lars J Nilsson vid Lunds universitet är kritisk till att det i Richard Tols rapport inte går att se vilka antaganden som har gjorts för att beräkna värdet på den minskade skadan.
–Den typen av antaganden är helt avgörande för resultatet. Värdet på skadorna han anger är väldigt lågt, säger Lars J Nilsson.
