År 2010 var Sveriges bidrag till fattigare länders klimatomställning som störst: 755 miljoner kronor låg ordinarie utbetalningar på. Året därpå var nivån ungefär densamma, för att 2012 ha sjunkit till 639 miljoner kronor. I år har 500 miljoner kronor budgeterats för aktuella fonder.

Summan är känd sedan tidigare, men regeringen har hävdat att det inte rör sig om någon neddragning.

– Vi ser nu att det är fel. Utbetalningarna till de multilaterala fonderna minskar, vilket vi hela tiden misstänkt, säger Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiske talesperson, som begärt siffrorna från Rut.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) hänvisar till den större satsning Sverige gjort föregående år i så kallade snabbstartspengar.

Stödet

Sveriges utbetalningar i miljoner kronor:
2009: 598
2010: 755
2011: 754
2012: 639
2013: 500
(Budgeterat enligt uppgift till Rut)



Nu, menar hon, har nivåerna normaliserats.

– Vi går ner till en något mindre nivå, absolut. Men vi är fortfarande en av de största givarna. Satsningarna på fonderna kompletterar vi med andra insatser för miljö och klimat inom ramen för utvecklingssamarbetet.

Kan du se signalen ni sänder ut genom sänkningen?

– Ingen utanför Sverige uppfattar det som om vi skulle nedprioritera frågan. Vi har varit glasklara.

Från 2020 ska de rikare länderna årligen betala 100 miljarder dollar till de fattigare länderna. Biståndsministern poängterar att de pengarna måste komma ”bortom statliga budgetar”.

– Vi måste skapa möjligheter för näringsliv och marknader för att fylla på fonderna, säger Gunilla Carlsson.

Jens Holm tycker att det minsta Sverige kan göra är att öka de årliga anslagen för klimatbistånd.

– Läget är extremt allvarligt. Det här handlar om de direkta bidrag vi ger till fattiga människor som drabbas av våra utsläpp. Det ska vi inte skära ned på.

Populära quiz om väder

Vad kan du om väderfenomen?

Vad kan du om väderprognoser?

Vad kan du om oväder?