I Huddinge sitter en 28-årig västsaharier vid namn Abderazzak Jabri och hoppas att Säpo, Migrationsverket och den svenska regeringen ska tro på hans försäkran att han inte är terrorist. Sedan år 2002, när han bestämde sig för att lämna Marocko, har inte särskilt mycket gått som han hoppats.
Varken han eller hans advokat får se bevisningen mot honom. Vore det inte för att Europadomstolen i Strasbourg i våras stoppade avvisningen av honom skulle han inte sitta här. Nu ligger hans fall i Strasbourg för att avgöras i höst.
Under den pågående processen vill migrationsminister Tobias Billström inte uttala sig om ärendet.
- Sverige är känt som ett land som respekterar mänskliga rättigheter. Jag tror att regeringen, domstolen och Säpo kommer att förstå att det här är fel, säger Abderazzak Jabri.
Som SvD berättade den 13 augusti hindras allt fler utlänningar från att bosätta sig i Sverige. Förra året klassades 65 personer som säkerhetsrisker. I Göteborg väntar fortfarande den jordanske medborgaren Hassan Asad på samma vis på besked om han får stanna i Sverige trots terrormisstankar.
Abderazzak Jabri berättar att han växte upp som fåraherde i ett flyktingläger i Västsahara. Hans omgivning sympatiserade med gerillarörelsen Polisario, som med stöd av Algeriet slåss för en självständig republik i den före detta spanska kolonin i Västsahara.
Marocko däremot betraktar Polisario som terrorister. Abderazzak Jabri hävdar att han alltid varit ointresserad av politik:
- Polisario ville att jag skulle gå med dem som soldat. Jag vill leva ett normalt liv, arbeta, bilda familj. Så jag bestämde mig för att lämna landet.
I sin asylansökan för fem år sedan uppgav Abderazzak Jabri att han var rädd för att utsättas för övergrepp om han skulle skickas tillbaka. När hans ansökan avslogs för första gången hade han redan ansökt om flyktingstatus i Österrike, där han greps och återsändes till Sverige.
Den främsta anledningen till att Abderazzak Jabri ses som en säkerhetsrisk är av allt att döma att han haft samröre med en 42-årig svensk-marockan som finns på FN:s terrorlista. 42-åringen, som levde i Afghanistan under 1990-talet, beskrivs av USA:s finansdepartement som vapenexpert med kopplingar till al-Qaida i Irak.
Svenska myndigheter tror i dag att 42-åringen befinner sig utomlands. Han ska enligt terrorstämplingen ha lett en extremistgrupp verksam vid en lägenhet som fungerar som inofficiell moské i sydöstra Stockholm.
Abderazzak Jabri säger att han sökte en billig plats att sova på när han som asylsökande flyttade från Göteborg till Stockholm och erbjöds att hyra in sig hos 42-åringen, som han inte kände. En morgon våren 2004 väcktes Jabri av civilklädd säkerhetspolis.
Under en halv dag förhördes han innan han släpptes. Han berättar att frågorna främst handlade om 42-åringen, som även han greps samma dag och även han släpptes lika fort.
Abderazzak Jabri hävdar bestämt att han aldrig hört 42-åringen prata om politik.
- Jag visste inte att polisen undersökte honom men jag tror inte att han skulle göra någonting för att skada Sverige. Så fort jag fick ett arbete och kunde få en annan lägenhet flyttade jag därifrån för att inte få mer problem.
På direkt fråga på om han skulle berätta för polisen om han sett något misstänkt, till exempel med kopplingar till våld eller terrorism i Sverige eller utomlands, nickar han:
- Till och med om det var en person som hade bett i en moské bredvid mig. Jag har ju sökt skydd i Sverige och då måste jag skydda Sverige.
Enligt Jabri förklarade en av Säpomännen som förhörde honom, en svensk-arabisk man, att polisen skulle rekommendera avslag på hans ansökan om svenskt uppehållstillstånd. Några veckor senare fick han ett brev med samma innebörd från Migrationsverket.
- Säpo berättade också att marockansk polis har fått alla svenska papper om mig. Jag är mycket rädd för vad som ska hända mig om de skickar dit mig.
