Ingela Berglund vårdas i hemmet och äter starka mediciner för kroniska smärtor. Utöver det måste hon nu medicineras för en lungemboli som inte upptäcktes vid läkarbesök. Hennes 13-åriga dotter Sofia får ofta hjälpa till att ringa till sjukhus och andra vårdkontakter när mamma inte orkar. Nu har hon skrivit ett brev till statsminister Fredrik Reinfeldt. ” Jag vill att vården ska bli bättre” säger hon.
Foto: TOMAS ONEBORG
Ingela Berglund lider av kronisk värk efter en nervskada i samband med dottern Sofias födsel för 13 år sedan. I januari blev smärtorna outhärdliga, hon ökade kraftigt i vikt och kände ett tryck över bröstet. Hon besökte akutmottagningen vid Huddinge sjukhus, men skickades hem. När hon dagen efter tog ny kontakt med sjukhuset konstaterades att hon hade en propp i lungan. Efter den sjukhusvistelse som följde anmälde hon den missade diagnosen till Socialstyrelsen.
– Jag bad om att bli inlagd, men fick höra att jag inte var ett akutfall. Jag upplevde att jag inte togs på allvar av läkaren eftersom jag är en kronisk smärtpatient. Nu vill jag att detta reds ut, men jag har inte hört något från Socialstyrelsen, säger Ingela Berglund.
Och prövningen av hennes fall lär dröja. Under årets två första månader har 700 patientklagomål skickats in till Socialstyrelsen, som vid årsskiftet tog över ansvaret för granskningen från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. I samband med reformen fick den nya enheten även ta över 2300 ärenden som HSAN inte hunnit med.
– Det har varit ett litet stopp i produktionen, men nu har vi kommit igång. Alla ärenden ska prövas enligt de högre kraven i den nya lagen och då blir det längre handläggningstider, säger enhetschef Helene Dahl Fransson på Socialstyrelsen.
Hittills har inga beslut om åtgärder fattats i de 3000 patientklagomålen. Och att det i ärendehögen dessutom ligger 15–20 fall från 2009 gynnar inte patientsäkerheten, medger Helene Dahl Fransson.
– Självklart kan det vara så att de lärdomar man kan dra av klagomålen förskjuts.
Synnöve Ödegård, forskare vid KTH och expert på patientsäkerhetsfrågor, är mycket bekymrad över den långsamma hanteringen. Prövningarna måste snabbas på, menar hon.
– Det här är väldigt olyckligt. Det är frustrerande för patienter som anser att de blivit felaktigt behandlade. Och om allmänheten upplever att myndigheter inte tar saken på allvar – och det inte händer något med klagomålen – finns en risk att man i stället gör en polisanmälan. Det vore förödande för det förbättrade patientsäkerhetsarbete som kommit igång.
Tidsfaktorn spelar stor roll för att kunna rätta till brister och undvika fler vårdskador.
– Analyseras inte klagomålen kvarstår problemen och det är negativt för patientsäkerheten. Antalet patienter som skadas inom vården är oacceptabelt högt, även om andelen är förhållandevis låg i relationen till alla vårdkontakter.
Under förra året tog Stockholms läns landstings patientnämnd emot över 4700 klagomål. Bland klagomålen finns missnöje med överbeläggningar, långa väntetider, missade diagnoser, svårighet att få kontakt med läkare och brister i remisshanteringen.
Under fem års tid har antalet skriftliga ärenden, som bedöms ha allvarligare innehåll, ökat med hela 80 procent. Vart tredje patientklagomål rör akutsjukvården i länet, och den vanligaste orsaken är felaktig eller utebliven behandling.
–Det beror på en ökad belastning på akutvården och att vårdplatserna inte räcker till. Då ökar klagomålen. Vi ser också att läkemedelsbehandling är ett stort riskområde, säger patientnämndens förvaltningschef Staffan Blom som också kopplar ärendeökningen till en förbättrad kunskap om patienternas rättigheter.
För att få en överblick av klagomålens koppling till läkemedel kartläggs nu samtliga ärenden i ett nationellt pilotprojekt.
– Samtliga patientnämnder i landet deltar för att se vad patienter klagar på kring läkemedel. Att få den här informationen är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet, säger Staffan Blom.
Enligt den nya patientlagstiftningen ställs högre krav på landets vårdgivare, som även ska göra patienter mer delaktiga. Peter Rönnerfalk, chefsläkare i Stockholms läns landsting, ser positivt på den nya lagen.
– Den blir förhoppningsvis en hjälp i både enskilda ärenden och i vårt mer organisatoriska förbättringsarbete. Men liksom domstolsärenden är det aldrig bra att hanteringstiden i patientärenden blir lång. Men i patientnämnden har man fått igång ärendeprocessen och patienter kan då känna att det händer något.
Patienten Ingela Berglund har delvis förlorat sitt förtroende för akutvården, men hon hoppas att den nya lagstiftningen och Socialstyrelsens prövning av hennes fall ska föra något gott med sig.
– Jag hoppas det ska leda till större kontroll av läkare och bättre rutiner. Man kan inte bara skicka hem folk, man måste lyssna mer på patienten. Som det är nu tycker jag det brister i rutiner och allt verkar vara kaos. Det gör att jag är orolig för patientsäkerheten.
