Bengt Malmsten, 58 år, i Halmstad, genomgick en knäledsoperation i november. Ingreppet gick helt utan problem och Bengt Malmsten piggnade till några timmar efter operationen. Men sedan började besvären.
– Jag fick stora koncentrationsproblem och blev luddig i tankarna. Läsa böcker var det inte tal om, säger Bengt Malmsten som säger att det gick så långt att han inte kunde uppge sitt telefonnummer för sjukhuset, när han kom hem fem dagar efter operationen.
– De höll i sig i flera veckor och det fanns inget samband med värktabletterna utan det var påtagligt att jag hade ett stort problem att koncentra mig. Jag kom inte ens ihåg vad jag läste i tidningen, säger Bengt Malmsten som nu först en månad efter operationen känner sig helt återställd.
Bengt Malmsten är inte ensam. Många patienter som genomgått kirurgiska ingrepp kan drabbas av störningar av koncentration, minne och inlärningsförmåga. Komplikationerna kan drabba i övrigt helt friska patienter en längre tid efter ingreppet. Studien har gjorts av en forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med forskare vid University of California i San Francisco, USA.
– Denna typ av störningar är en av de vanligaste långtidseffekter efter ett kirurgiskt ingrepp. Även om operation har förlöpt bra så hänger det kvar en oförmåga att koncentrera sig. Ett exempel kan vara att man har svårt att koncentrera sig under ett samtal, säger Lars I Eriksson, professor i anestesiologi och intensivvård vid Karolinska Institutet.
Mellan 20 och 25 procent av patienterna drabbas av dessa problem under de första veckorna efter ingreppet. För cirka 10 procent kvarstår effekterna i tre månader och för enstaka fall kan det vara problem med koncentrationen, minnet och inlärningsförmågan i över ett år.
– Det är ett stort problem för många människor, ett problem som ökar och som vi hittills inte känt till vad det beror på. Det vi har märkt av är att äldre har en större risk att drabbas än yngre, säger Lars I Eriksson.
Studien som enligt forskarna är ett genombrott i förståelsen av hur störningar uppstår efter kirurgi visar att ingreppet orsakar inflammatoriska förändringar i de delar av hjärnan som deltar i kognitiva funktioner.
– Vi visar hur ingreppet ökar inflammatoriska proteiner som i sin tur skadar blodhjärnbarriären, vilket möjliggör för immunkompetenta blodceller passerar in i de delar av hjärnan som deltar i kognitiva processer, säger Lars I Eriksson som även undersökt en lösning på problemet.
– En av de substanser som vi undersökt är nikotin som efter en dos före ingreppet helt lyckades förhindra skadan på blodbarriären, invasionen av makrofager i hjärnan och den åtföljande neuroinflammationen samt minnesstörningen, berättar Lars I Eriksson.
