Kina har fått en ny mur. ”Den underjordiska kinesiska muren” dixia changcheng. Så kallar kinesiska medier ett 5 000 kilometer långt tunnelsystem under Hebeiprovinsens berg, byggt för att kunna gömma och avfyra Kinas växande arsenal av kärnvapen. Det är en i raden av kinesiska militärsatsningar som verkar hämtade ur någon James Bond-film.
Provskjutning av ett nytt antimissilsystem i förra veckan var ett bevis på att Folkrepubliken håller på att knappa in på USA:s teknologiska försprång. Kina blev det andra landet i världen som lyckats utveckla ett system för att skjuta ner inkommande missiler i rymden.
På den tropiska ön Hainan har en ny marinbas byggts stor nog att rymma missilbärande ubåtar och avancerade ytgående fartyg, enligt en Pentagonrapport.
I Taiwansundet har hittills 1 500 kryssningsmissiler placerats ut, trots det senaste årets avspänning. Taiwan ROC är i praktiken en självständig demokrati med outtalat skydd från USA, men Peking gör anspråk på ön som en omistlig del av Kina. Robotarna kan nå USA:s hangarfartyg och baser i regionen.
Kinas militära strategi var länge enbart inriktad på Taiwan. Men nu är doktrinen att kunna vinna lokala krig under förhållanden av informationalisering. Ett exempel på sistnämnda var när Google i förra veckan hotade med att lämna Kina efter påstått dataintrång.
Google sällade sig därmed till Tysklands regering, Nya Zeeland och Belgien, USA:s handelssekretare och Dalai Lama - samtliga har klagat på kinesisk cyberinfiltration. Udden är riktad mot USA, vars armé är beroende av satelliter och högteknologi. Peking avfärdar anklagelserna.
I en region där misstänksamheten mellan grannländerna går djup växer oron för kapprustning. Kina gör anspråk på ett stort stycke av Indien och har även olösta gränser med bland annat Vietnam. I fjol sa en indisk toppmilitär att Kina gått om Pakistan som det största hotet mot landet.
Men Kinas ambitioner är inte längre bara lokala. I december annonserade en kinesisk toppamiral att de överväger att bygga en bas vid Adenviken, för att stödja Kinas piratjakt utanför Somalia. Det vore första gången Kina bygger en miltärbas i utlandet. Kina har samtidigt stora och växande intressen i Afrika.
Kina var länge emot en militarisering av rymden. Men i november sa flygförsvarschefen Xu Qiliang att rymdrustning var något ”historiskt oundviklig” och att ”Kina måste bygga en styrka i yttre rymden”.
Själv insisterar Kina att landets upprustning bara bidrar till världsfreden. Kineserna menar att det är logiskt att landets militär växer snabbt när även resten av ekonomin gör det.
En undersökning av opinionsundersökningsinstitutet PEW från 2006 fann att 95 procent av kineserna tyckte att Kinas växande militärmakt ”var bra”. Fan trot, säger grannländerna.
I samma undersökning svarade 93 procent av japanerna, 76 procent av ryssarna och 63 procent av indierna att Kinas växande militära styrka ”var dåligt”. Och det var innan de senaste James Bond-forten blev kända.
