Professor Johan Franck är kritisk till Socialstyrelsens förslag att KBT ska användas som behandling framför psykofarmaka.
Foto: Cleis Nordfjell
Aldrig förr har Socialstyrelsen fått så många remissvar på något nytt vårdprogram som på förslaget till nationella riktlinjer för behandling av ångest och depressioner. Totalt 550 sidor med nästan uteslutande förödande kritik från olika utgångspunkter har vällt in till Socialstyrelsen och projektledaren Gunilla Nyrén.
– Överväldigande, säger hon.
Förslaget väckte stor uppmärksamhet när det kom i februari och betecknades som en historisk förändring. Samtalsbehandling ställdes före läkemedel och då framför allt KBT (kognitiv beteendeterapi). Socialstyrelsen gav auktoritet till nyordningen i dessa kontroversiella frågor
Kritiken lät inte heller vänta på sig. Först ut var företrädare för andra mer psykodynamiskt inriktade terapier. De kritiserade KBT-satsningen som felaktig, ensidig, patientovänlig och inte så bra eller bättre än deras egen terapivariant.
Däremot har det hittills varit tystare från den akademiskt styrda psykiatrin som är mer baserad på ett biologiskt synsätt och mer inriktad på läkemedelsbehandlingar. Den ”klassiska” motståndaren till psykoterapin. Speciellt i vården av depressioner spelar dessutom läkemedel främst de så kallade lyckopillren - SSRI-preparaten - en helt dominerande roll.
Men nu slår psykiatrikerna - eller åtminstone flera av de ledande av dem - tillbaka. Det sker i flera av remissvaren till Socialstyrelsen. Ett av de skarpaste inläggen kommer från en arbetsgrupp inom Svenska Psykiatriska Föreningen, yrkesorganisationen för landets psykiatriker.
Den underkänner helt det vetenskapliga underlaget som använts för de kritiserade prioriteringarna - alltså att KBT ställs före läkemedel. De innehåller så ”många tveksamheter att Socialstyrelsens legitimitet att uttala sig om psykiatrisk behandling har skadats”, skriver gruppen under ledning av psykiatriprofessorn Hans Ågren vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
De liksom flera andra påpekar att ingen med erfarenhet av akademisk forskning ingått i prioriteringsarbetet och därför saknas vetenskaplig legitimitet till förslagen, anser de.
– Visst, det satt forskare i en så kallad faktagrupp, däribland jag själv, säger Hans Ågren. Men vår kommunikation förhindrades av Socialstyrelsen och därför blev det denna okunniga snedvridning för KBT och mot läkemedel.
Också de akademiska psykiatrikerna på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet (KI) är skarpa i sin kritik. De skriver om totalt felaktiga prioriteringar, där högsta prioritet i vissa fall ges till i stort sett oprövade behandlingar men inte till läkemedelsinsatser.
– Det är så mycket fundamentala fel och brister att hela arbetet måste göras om, säger Johan Franck, sektionschef vid KI och verksamhetschef för Centrum för psykiatriforskning.
Socialstyrelsens svar är att de vetenskapliga slutsatserna till stor del kommer från en utvärdering som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) gjort.
De många remissvaren har nu lett till att beslutet om att godkänna riktlinjerna som skulle ske i oktober skjutits upp till åtminstone nästa år.
– Vi håller på att sammanställa hela materialet, säger Gunilla Nyrén.
Hon är öppen för förändringar men tror inte att de väsentligaste slutsatserna i riktlinjerna kommer att bli så annorlunda.
– Vi ska också ha en dialog med kritikerna. Det finns så många missförstånd att klara upp, säger hon.
