Vi har inga resurser att köpa tillbaka den eller till att försöka driva frågan juridisk, det skulle kosta enorma summor.

Urban Rybrink, kommunikationschef på Kungliga biblioteket

Boken är en atlas från 1597 som framförallt täcker ”den nya världen”, alltså Nord- och Sydamerika.

För bara några veckor sedan upptäckte några av bibliotekets medarbetare att det fanns ett exemplar som liknade den stulna atlasen hos en samlare i New York.

– Det var en blandning av skicklighet och slump. De som hittade den jobbar på enheten för handskrift, kartor och bilder, där KB-mannen också jobbade, säger Urban Rybrink, kommunikationschef på Kungliga biblioteket.

Atlasen heter Descriptionis Ptolemaicae augmentum, sive Occidentis notitia brevi commentario och är gjord av en Cornelis van Wytfliet.

Med hjälp av fotografier och så kallade bokbandsbeskrivningar som skickats mellan biblioteket och bokens nuvarande ägare har de kunnat konstatera att det är rätt exemplar.

Boken såldes i maj 2003, redan innan stölderna upptäcktes, och har bytt ägare ett antal gånger.

Totalt stals ett 50-tal böcker, varav ett antal hittades efter att tjuven hittades död i sin söndersprängda lägenhet.

– Av de som redan hade sålts vidare har vi inte fått tillbaka någon. Det här är den första boken som hittas, säger Urban Rybrink.

Juridiskt tror han inte att biblioteket har några egentliga chanser att få tillbaka atlasen eftersom den nuvarande ägaren köpte den i god tro.

Första gången den såldes vidare, 2003, låg priset på 48 000 pund, runt 600 000 svenska kronor vid den tidpunkten. Utropspriset nu är 275 000 dollar, drygt 1,8 miljoner svenska kronor.

– Den har gjort en skaplig värdeökning. Vi har inga resurser att köpa tillbaka den eller till att försöka driva frågan juridisk, det skulle kosta enorma summor, säger Urban Rybrink.

Några försäkringspengar finns heller inte att tillgå eftersom svenska staten inte försäkrar den typen av kulturarvsföremål.

– Det bästa för KB och Sverige vore om boken fick komma tillbaka men det handlar bara om välvilja. Vi har ändå lite förhoppningar eftersom samlaren är uttalat emot bok- och kartstölder.

Under de år som gått sedan stölderna uppdagades har inga andra böcker hittats. En förklaring är att biblioteket av utredningstekniska skäl inte skulle skicka ut någon information om vilka böcker som stals och hur de ser ut.

– Nu har det gått åtta år så vi tycker att det är läge, säger Urban Rybrink.

– Det är klart att vi har bra kunskap och kontakter och försöker hålla utkik efter böckerna men vi är ett bibliotek och ingen privat deckarfirma.