Katmissbruket ökar i Sverige

Den 3 januari krockade en danskregistrerad Ford Escort kombi med en långtradare på E4:an söder om Nyköping. När polisen kom hade bilföraren stuckit till skogs. Med sig ut i kylan hade han släpat 74 kilo kat i säckar.

Beslaget inne bland granarna är ett av två polisingripanden under de senaste fyra åren som resulterat i domar för grovt narkotikabrott. Även det andra storbeslaget gjordes av en slump: en person stoppades eftersom lyktorna på bilen inte fungerade.

Kriminalinspektör Stefan Kálmán vid Rikskriminalpolisen har under de senaste tio åren sett handeln med kat gå från ett lokalt problem i Rinkeby till en storindustri som liknar handeln med andra droger. Skillnaden mot droger som kokain eller amfetamin är att kat är en färskvara. Från skörd i Östafrika eller Jemen till att bladen tuggas får det som mest gå fem dygn.

–Logistiken är väldigt väl utvecklad. Ett parti på 200 kilo innehåller 2000 buntar som inom två dagar distribueras ut till cirka tusen personer i Danmark, Sverige och Norge. Och det är samma organisation som sköter hela transporten av ett parti, säger Stefan Kálmán.

Att tugga bladen och stjälkarna till växten Catha edulis är en social tradition främst i Etiopien, Jemen och Somalia. Substanserna katin och katonin är narkotikaklassade av FN, men inte drogen kat. Ändå har USA, Eritrea, stater i Mellanöstern och de flesta europeiska länder förbjudit kat.

I Nederländerna och Storbritannien däremot klassas kat som en grönsak. Via flygplatserna Schiphol och Heathrow förs drogen in i Europa.

–Mellan ett och två ton kat smugglas in till Danmark från Holland varje dygn, enligt underrättelser från katkurirer och i samarbetet med tyskarna, berättar Peter Baum, som leder polis- och tullgruppen vid den tysk-danska gränsen i Padborg.

Enligt svenska tullens egna beräkningar smugglas mellan 100 och 300 ton kat in i Sverige varje år. Beslagen är betydligt blygsammare: förra året tog tullen 4,4 ton kat vid Öresundsbron, där 95 procent av tullens katbeslag görs.

–Inflödet av tips på kommande smugglingar är sämre än för någon annan drog. Oftast är vi oförberedda när de dyker upp vid gränsen. Det här är definitivt organiserat och det finns inte så många aktörer, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på tullens brottsbekämpningsstab.

Både danska och svenska tullen upplever att varje enskilt beslag blir större. I Sverige ligger de vanligaste tullbeslagen på mellan 80 och 200 kilo, i Danmark mellan 200 och 400 kilo.

Men när drogen väl är inne i landet är beslagen betydligt mindre. Enligt Stefan Kálmán saknar polisen ingångar och kunskap om de nätverk som styr kathandeln i främst Mälardalen, Göteborg, Malmö och Örebro. Här bor många med rötter i Östafrika. Ett undantag var en närpolis som arbetade i Rinkeby mellan 2002 och 2005. Under ett år stod han för en tredjedel av polisens alla beslag.

–Det var ingenting märkvärdigt jag gjorde. Jag fotpatrullerade, besökte kaféer och skaffade mig information eftersom jag visste vad jag skulle fråga efter. Men det fanns aldrig spaningsresurser att följa upp de tipsen jag fick, säger han.

För trots det omfattande inflödet klassar inte Rikskriminalpolisen kathandeln som grov, organiserad brottslighet. Konsekvensen är att det inte finns någon nationell polisiär strategi för att knäcka smugglarnätverken och gripa andra än ensamma kurirer med knippen i bakluckan.

–Skälet till att vi inte prioriterar kat är att det finns annan narkotika, till exempel cannabis, som är avsevärt mer spridd. Kat är ett problem för den polismyndighet där de här etniska grupperna finns, men det är inte ett nationellt problem, säger Thord Modin, chef för kriminalunderrättelsetjänsten på Rikskrim.

Samtidigt säger han att polisen får rapporter om att missbruket ger stora problem för familjer, kvinnor och barn.

–Och då påverkar det ju även andra människor. Vi kommer att påbörja ett internationellt samarbete för att komma åt de stora mängderna, säger Thord Modin.

Ett av de viktigaste skälen till att drogen är lägre prioriterad är att det krävs ett beslag på 400 kilo för att det ska klassas som grovt narkotikabrott, även om ett fåtal fall av beslag på 200 kilo har bedömts som grovt narkotikabrott.

Björn Fries, regeringens samordnare i narkotikafrågor, hävdar att det finns en annan krass förklaring till det stora mörkertalet:

–Att samhället inte har tagit detta mer på allvar tror jag beror på att detta har berört en ganska svag grupp. Jag tror att det får mycket större uppmärksamhet om det sprider sig till andra grupper, som svenska ungdomar.