Medier kritiseras då och då för att dra till med katastrofrubriker när det gäller klimathotet. Förra helgen var det dags igen, även i SvD. ”På randen till en katastrof”, stod det.

Men det var varken vårt eller andras påhitt den här gången, utan ett direkt citat av FN:s gene­ral­sekreterare Ban Ki-moon, från presskonferensen där IPCC (FN:s klimatpanel) publi­cerade innehållet i sin fjärde rapport i år. Han poängterade att klimatförändringarna kan tvinga tillbaka utvecklingsländerna i fattigdomsfällan.

IPCC går noggrant igenom det vetenskapliga underlaget. Deras slutsats är exempelvis att det är mer än 90 procents sannolikhet att antalet kallare dagar, kallare nätter och frost är färre över de flesta landområden. Och med mer än 66 procents sannolikhet har det blivit vanligare med värmeböljor, liksom häftiga regn och även väderhändelser där havsnivåerna är extremt höga. Procentsatserna är ett sätt att visa hur stor – eller liten – enigheten bland klimat­forskarna är.

Ett problem med årets IPCC-rapporter är att de inte har med några vetenskapliga rön som har publicerats efter sommaren 2006. Efter dead-line har flera alarmerande resultat blivit kända:

•Havet absorberar mindre koldioxid än tidigare.

•Koldioxidhalten i atmosfären stiger snabbare än vad modellerna visar.

•Isen i Arktis var i höstas mindre än någonsin tidigare sedan satellitbilder började tas 1979.

I de här tre fallen är klimatforskarna tagna på sängen och kan inte förklara vad som har hänt eller vad det beror på.

Det vetenskapliga under­laget till de tre rapporterna vari­erar också. Den första, som handlar om orsakerna bakom klimatförändringarna, anses vara kunskapsmässigt mest ­solid. Forskningen bakom nummer två, om hur jorden påverkas av det ändrade klimatet, är inte alls lika gedigen. Och trean, som handlar om hur klimatförändringarna kan motverkas, där är forskningen ännu i sin linda.

Om drygt en vecka börjar årets stora FN-konferens på Bali om klimatförändringar. Senas­te årets enorma klimatlarm gör att förväntningarna är stora, när världens miljöministrar möts där. Men resultatet kommer att bli torrt och byrå­kratiskt. Mötets mål är att sjösätta processen mot det avtal som ska ersätta Kyotoprotokollet, och som enligt planerna ska bli klart vid motsvarande konferens i Köpenhamn senhösten 2009.

Det är inte mycket att komma med när världen står på randen till en katastrof.

Susanna Baltscheffsky är en av tre kolumnister på SvD Vetenskap. Inger Atterstam och Peter Sylwan är de två andra.