En person förs in till psykakuten och visar symptom på att vara psykotisk: är svår att få kontakt med, har vanföreställningar eller är apatisk eller upprymd.
Men även om personalen misstänker att det i själva verket är droger som tuggdrogen kat som ligger bakom är det inte möjligt att testa personen.
De så kallade multitester som används vid storstädernas psykmottagningar upptäcker inte substanserna katin och katinon.
Psykakuten vid universitetssjukhuset Mas i Malmö och Stockholms läns psykiatriska akutmottagning använder sig av ett multitest från tillverkaren Concateno.
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ett drogtest från Ferle. Inget av snabbtesterna reagerar på de verksamma substanserna i den östafrikanska drogen kat.
På mottagningar med upptagning i bostadsområden där katmissbruk förekommer blir luc- kan i testet ett problem.
–Säg att en psykotisk person kommer till psykakuten. Då tar man en urinsticka och det visar ingenting. Då fattar man inte att det är droger som ligger bakom. Då blir personen inlagd på psykosavdelning, säger Elizabet Haking, överläkare på Norra Stockholms psykiatriska klinik vid S:t Görans sjukhus som tar emot patienter från Järvaområdet i nordvästra Stockholm.
På Stockholms psykiatriska akutmottagning har personalen allt oftare börjat skicka prover till labb istället, när det handlar om misstankar om att kat ligger bakom psykossymptomen.
Men de svaren kan dröja flera dagar eller upp till en vecka och risken är att fel vård sätts in.
–Hade man kunnat spåra kat så hade det blivit annat förfarande, då hade man kunnat skicka patienten till beroendeakut istället, säger Elizabet Haking.
Universitetssjukhuset i Örebro har redan övergivit teststickorna.
Istället sänder personalen de prover som tas till ett labb, som även kan ge snabba svar utanför kontorstid. De testerna är bredare och upptäcker även kat.
Narkotikaspanarna vid Stockholms Västerortspolis stöter ofta på kat. Även för dem är det ett problem att det inte snabbt går att få svar på om en gripen person är påverkad av kat. En katpåtänd missbrukare har samma symptom som en som är hög på amfetamin.
–Ett test kan då visa negativt, men då vet vi inte säkert om det verkligen är så att personen inte är påverkad eller om det är kat, säger kriminalinspektör Jessica Bodin, vid Västerortspolisens narkotikarotel.
Marie Drott, marknadschef på Concateno Scandinavia som tillverkar snabbtestet, säger att det är kemiskt komplicerat att inkludera kat i multitestet.
Dessutom finns inte efterfrågan nog, säger hon.
–Det är ingen utbredd drog. Det vi har efterfrågan på är snabbtest på GHB, där går det heller inte bra att göra.
Tuggande av kat ger inte bara ett rus som kan förväxlas med psykos, missbruk kan i sig orsaka psykoser och det är därför viktigt att kunna få snabbt svar om en psykotisk patient är missbrukare.
Jemenitiska forskare har även visat på förhöjd risk för hjärt- infarkter.
Sten-Magnus Aquilonius, professor emeritus i neurologi vid på Uppsala universitet, menar att de bevisade och starkt negativa hälsoeffekterna av kat- tuggande inte riktigt slagit genom i svensk narkotikadebatt ännu.
I Baltikum har ”syntetiskt kat”, droger framställda i labb på substansen metkatinon, blivit ett stort problem.
Nyligen upptäcktes två fall på Åland. Farhågor finns att Sverige är nästa marknad.
–Skillnaden är att metkatinon sprutas in intravenöst och ger en snabbare effekt. Dessutom skapas gifter under produktionen som ger hjärnskador som inte är botbara, säger professor Sten-Magnus Aquilonius.
Tipsa andra
Tidigare artiklar
2007 skrev SvD om katmissbruket i Sverige och England.
Kat-missbruk kan ge leverskador, depressioner och impotens
Kat är stjälkar med späda blad från trädet Catha edelis. Det växer i Etiopien, Kenya och Jemen.
Lagligt i Storbritannien och Neder- länderna men förbjuden i länder som USA, Sverige och större delen av Mellanöstern. I Östafrika och Jemen är kat en socialt accepterad drog, som alkohol i Sverige.
Kat tuggas, saliven sväljs och växterna spottas ut. En påverkad person får ökad puls och kroppstemperatur, höjt blodtryck och förstorade pupiller.
Tuggaren blir pratsam, rastlös och orolig. Missbruk kan ge leverskador, sömnsvårigheter, depressioner och impotens. Kvinnor som missbrukar riskerar att föda utvecklingshämmade barn.
Källa: Svenska Carnegieinstitutet
Inrikes | Mest lästa
- SD:s partitopp hämtas från M
- Flera har prickar i protokollet
- Livslusten hålls uppe av elchocker
- En mördad och tre skadade i Umeå
- Turkietsamtal blir fall för KU
- Greps efter varningsskott och jakt
- Kvinna försökte tända eld på sjukhus
- 33-åring gripen för hot mot KTH
- Drabbades av minnesluckor
- Alliansen fokuserar på fyra områden i valrörelsen



























