Kärnmissilerna pekar mot fred?

”För att skapa en säker värld är det avgörande att få bort hotet om kärnvapenkrig”, sade Kinas president under ett FN-möte i New York. Därefter återvänder han till Peking för att inspektera en parad med kärnvapenmissiler som kan utplåna Washington.

Överste Guo Zhigang, som är med och leder planeringen av Kinas 60-årsfirande den 1 oktober, säger att det kommer att bli en demonstration av Kinas strävan efter fredlig framväxt. De kinesiska fredsaktivisterna skiljer sig onekligen från stereotypen av kutrygga hippies med linssoppa i skägget:

Tusentals soldater i snörräta led, dekorerade stridsvagnar, vrålande J-10 stridsflyplan, interkontinentala DF-31-missiler, kryssningsrobotar som kan träffa Taiwan och amerikanska hangarfartyg och baser i stilla havsområdet. Militärparaden utgör höjdpunkten i ett firandet som väntas överträffa OS-invigningen i storslagenhet. Precis som under OS är säkerhetsläget hysteriskt och vanliga pekingbor inte välkomna till festen.

Kina lägger numera näst mest pengar i världen på upprustning: officiellt 71 miljarder dollar för i år, men den verkliga siffran är troligen mycket högre. Fortfarande är det bara en bråkdel av USAs militärbudget men den ökar med tvåsiffriga tal årligen och har pågått i 20 år. I takt med att ekonomin växer tippar maktbalansen till Kinas fördel.

Sedan kontakterna återupptogs på 70-talet har Kina i praktiken intagit rollen som Amerikas lilla partner, skriver Princetonprofessorn Stephen Kotkin i senaste numret av Foreign Affairs.

Kinas ledare har försvarat landets suveränitet minst lika mycket som Ryssland, men till skillnad från Putin har kommunistpartiet inte sett något egenvärde i att konfrontera amerikanska intressen varje gång de stöter på dem. Termen fredlig framväxt, introducerades av partiledningen efter massakern på Himmelska fridens torg.

Denna ödmjukhet har gett Kina möjlighet att rusta i tysthet och att ta tillvara sina strategiska intressen utan att behöva bära de enorma kostnaderna av att öppet utmana USA. Folkets befrielsearmé är världens största, med 2,3 miljoner medlemmar. Men traditionellt har ansetts vara så teknologiskt efterbliven att planerna på att invadera Taiwan har avfärdats som ”miljonmanna-simturen”.

Att Kina nu väljer att flexa musklerna med den senaste teknologin visar på landets nyfunna kaxighet. Tidigare i år inträffade konfrontationer med amerikanska spionfartyg i sydkinesiska havet och i april visade landet upp sina atomubåtar för första gången.

På torsdagen väntas Hu att ge ett linjetal om Kinas strålande framgångar tack vare 60 år av kommuniststyre. Symboliken är tung. Hu står på Himmelska fridens torg, samma plats där Mao utropade folkrepubliken 1949 och där den gamle diktatorns porträtt fortfarande hänger. Hu Jintao ber inte om ursäkt för partiets blodiga historia.

En vecka tidigare talade Hu i FN-skrapan i New York om sin vision av en värld i fred och harmoni.