Vart fjärde barn i Sverige lever skilt från en av sina föräldrar. Samtidigt blir det allt vanligare att barnen bor växelvis och lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation. I kommunernas regler för barnomsorgen är det dock kärnfamiljen som styr. I Stockholms stad avgörs både rätt till syskonförtur och förskoleavgiften av adressen där barnet är skrivet.

–Om jag och min nya kille flyttar ihop med varsitt barn, så kan vi få syskonförtur. Och det är vår gemensamma inkomst som ligger till grund för avgiften. Reglerna utgår inte från vårdnadshavarna, säger Anneli Hilmersson, controller på Stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Kommunernas regler ser olika ut, visar en kontroll med ett antal grannkommuner som SvD gjort. I Sollentuna kommun gäller syskonförturen – precis som i Stockholm – för barn som är folkbokförda på samma adress. I Sundbybergs kommun räknas däremot kötiden för syskon på olika adresser på samma sätt som om de bott på samma adress. Detsamma gäller för barn med skilda föräldrar i Värmdö och Haninge kommun.

–Enligt våra regler bör vi erbjuda syskon samma förskola. Även om de bor på olika adresser kan syskonförturen gälla – det är ju också syskon. Vi vill underlätta för familjerna, så det tar vi hänsyn till, säger Ulla-Britt Löf, handläggare på utbildningsenheten i Värmdö kommun. Samma praxis gäller för barnomsorgen i Huddinge.

I flera kommuner är det dock folkbokföringsadressen som avgör rätten till syskonförtur. Och då kan barn som saknar släktband ha rätt till förtur. Folkbokföringsadressen blir också avgörande när förskoleavgiften ska betalas, eftersom det är hushållets sammanlagda inkomst som avgör storleken på avgiften.

–Om det finns en ny partner läggs den inkomsten ihop oavsett vem som är pappan till barnet, säger Eva Rehnberg, systemansvarig i Sollentuna kommun.

När föreningen Sveriges Makalösa föräldrar i höstas ställde frågan till samtliga kommuner i landet, visade det sig att nio av tio kommuner utgår från barnets folkbokföringsadress och hushållsinkomsten för att avgöra förskoleavgiften.

Det betyder att en ensam förälder får betala avgiften baserad på en annan persons inkomster, samtidigt som den personen saknar försörjningsansvar för barnet. Det är upprörande, tycker Helene Sigfridsson, generalsekreterare för Makalösa föräldrar:

–Vår princip är att föräldrar ska kunna vara självständiga. Det här bygger på en syn från förr i världen där en man kunde gifta om sig och ta över försörjningsansvaret för en ny familj. Så är det ju inte längre, säger Helene Sigfridsson.

Vissa kommuner försöker underlätta för skilda föräldrar genom att erbjuda delade fakturor, så att räkningen för barnomsorgen skickas till båda.

–Då läggs båda hushållens gemensamma inkomster ihop. Det finns ju föräldrar som inte kan prata med varandra, och för dem kan det vara en möjlighet, säger Kristina Stein, handläggare i Haninge.

Modellen tillämpas inte i Stockholms stad.

–Föräldrarna får göra upp sinsemellan. De familjer som klarar av att ha barnen varannan vecka, borde väl också klara av att dela upp räkningen mellan sig, säger Ann-Katrin Åslund (FP), talesperson i förskolefrågor i Stockholm stad.

Hon ser inga problem med att reglerna för syskonförtur inte omfattar alla barn med syskonband.

–Syskonförturen är ju tänkt för hushållen, så att man inte behöva åka runt till tre förskolor. Men om man tycker att det här är angeläget och barnen bor lika lång tid hos mamma som pappa, så kan man ju skriva barnen på samma adress, säger hon, och förklarar att för många adresser komplicerar, inte minst för kommunens datasystem.

–Frågan är hur långt man ska sträcka sig. Det kommer ju nya familjekonstellationer. Helt plötsligt kan det bli väldigt många adresser.

Oppositionsborgarrådet Yvonne Ruwaida (MP) vill att reglerna ses över, både för syskonförtur och avgift.

–Det är väldigt omoderna regler. Vi har ju gått mot en syn där vi vill att föräldrarna tar gemensamt ansvar, men det här motverkar ju det. Det här utgår från den gamla kärnfamiljstanken, säger det miljöpartistiska oppositionsborgarrådet.