Antalet thailändare i Luleå blir fler och fler. Nu bor runt 300 personer med rötter i Thailand i kommunen och i staden finns två thairestauranger och två thai-shoppar.

Både där och i övriga landet organiserar sig thailändare nu för att hjälpa utsatta landsmän. SvD har träffat kvinnor och par i Luleå som berättar om fördomar, isolerande män, men också om hur kärlek kan få en att åka tusen mil hemifrån.

Det är full rulle på Thaishopen i Luleå. Emil, sju månader, kryper blixtsnabbt fram mellan hyllorna medan mamma Nee Johansson skämtar med butiksinnehavaren Wanna Isaksson och de andra kvinnorna som är där och fikar.

–Men det är mest folk på onsdagar då leveransen av färsk frukt och grönt kommer från Thailand, säger Wanna Isaksson.

Den 21 januari 2004 såg hon snö för första gången när hennes plan landade på Arlanda. Sin man Mikael hade hon träffat några år tidigare då han vunnit på triss och åkt på thailandssemester. Hon jobbade i receptionen och ordnade överraskningstårta för honom när han fyllde år.

–Det var bara en liten tårta, men den växte till något stort i våra hjärtan, berättar Wanna Isaksson och ler.

Kort efter hennes första besök i Sverige gifte de sig i Bangkok inför 250 gäster.

–En otroligt häftig upplevelse, säger Mikael Isaksson som blev besatt av Thailand.

–Vilket land, vilka människor! Det blev nästan som en sjukdom. Därför blir man förbannad på dem som tror att en thailändsk kvinna är en leksak.

Nee Johansson fångar in Emil och säger att internet gjort att det är lättare att träffas.

–Fler som kommer hit idag har också en bättre utbildning än tidigare och då kan det gå bättre. Det händer också att tjejer ringer från Thailand och kollar upp en svensk kille, säger hon.

–Men jag vet att en del byter ut kvinnor eller kapar deras nätverk.

Alla i butiken upprörs över hur landsmän utnyttjas. Och nu organiserar sig thailändare för att hjälpa till, lokalt men också genom Thai Women Network som ambassaden tagit initiativ till. Sociala myndigheter, kvinnojourer och thaiföreningar träffas på flera orter sedan ambassaden blivit nedringd av utsatta kvinnor.

Själv var Nee Johansson nyligen med och tog hand om en thailändsk kvinna som misshandlats och kastats ut.

Hon tror att vissa mäns bild av Thailand påverkar kvinnosynen.

–Det finns mycket fördomar, man kommer inte undan. När jag kom hit och var på krogen första gången frågade en man ”how much?”

Den ekonomiska ojämlikheten är en drivkraft, tror hon, och säger att många inte förstår hur extremt fattigt det är i delar av Thailand.

Nästan 100 mil söder om Luleå, i en villa i Huddinge, träffar vi 43-åriga Warisa. Hon är utbildad hotellkock och expert på fruit-carving. Kanske kom intresset från pappa, som behövde samma precision i jobbet som hjärtkirurg. Barnen Kevin, 8, och Elin, 5, tittar på tv i bakgrunden.

I bokhyllan står en bleknad bild på när Warisa tar emot slutbetyget av kung Bhumibol Adulyadej i Bangkok. Hon och 40-årige Håkan träffades när han gick på en restaurangskola i Thailand där Warisa var lärare.

Håkan åkte hem, men efter månader av skype-samtal så mellanlandade Warisa i Sverige år 2000 för att hälsa på honom på väg till ett arbete som kock på ett kryssningsfartyg.

–Det blev aldrig någon kryssning. På sommaren gifte vi oss i Bangkok, säger Warisa.

Här i Sverige umgås hon inte med så många andra thailandare utan mest med arbetskamraterna på förskolan, ett jobb som hon varvar med uppdrag som fruktdekoratör. Hon och Håkan har inte stött på några fördomar, säger de.

–Men jag blir så förbannad när någon skämtar på teve om att åka och hämta en ny tjej i Thailand, säger Håkan.

Warisa tror att utbildningsnivån är avgörande för hur det går för kvinnorna i Sverige.

–Fattiga som kommer till Sverige kanske tar ett jobb istället för att plugga. Men jag känner en bartjej som kom hit och utbildade sig till undersköterska, henne går det bra för.

–Det är som ett lotteri, det finns alltid vinnare, och då lockas fler hit.