Tuan Bang och Erik Olofsson har utfört ett arbete vid Flackarp utanför Lund. Nästa år sänker regeringen anslaget till drift och underhåll av svensk järnväg med 177 miljoner kronor. Målet för punktlighet minskas från 95 procent till 87, enligt Trafikverket.
Foto: Jonatan Jacobson
Underhållet av det svenska järnvägsnätet har länge varit eftersatt.
Ändå sänker regeringen anslagen till underhåll. 2011 får Trafikverket – som ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga järnvägar – 177 miljoner kronor mindre till drift och underhåll jämfört med i år.
Även i regeringens plan fram till 2021 ligger budgeten för drift och underhåll varje år en miljard under den begärda summan. Det är mindre än vad som krävs för att ens upprätthålla dagens standard på det slitna järnvägsnätet, menar Trafikverket.
I en PM till näringsdepartementet konstaterar Trafikverket att konsekvenserna av neddragningarna under det närmaste decenniet blir förödande:
• Tågen måste sänka hastigheten om säkerheten ska kunna upprätthållas. Målet för punktlig- heten minskas därför från 95 procent till 87 procent.
• Antalet stora störningar i järnvägstrafiken kommer att öka successivt. Situationer liknande snökaoset i vintras kan upp- repas vid ett flertal tillfällen.
• Flera järnvägslinjer kan läggas ner.
• Järnvägsunderhållet ”hamnar i en negativ spiral”. När spåren förfaller i snabb takt krävs mer akut underhåll, vilket bedöms vara upp till fyra gånger dyrare. 2020 bör en mängd spår bytas, och då kan underhållsbehovet till slut leda till brist på entreprenörer, vilket ökar risken för prisstegringar.
Samtidigt är järnvägen den trafikform som förväntas öka mest. Enligt prognoserna kommer efterfrågan av person- och godstrafik på järnväg öka med upp till 30 procent under det kommande decenniet.
– Vi har egentligen ett läge som är väldigt gynnsamt. Men det är klart att efterfrågan minskar om kvaliteten går ner, säger Björn Östlund, trafikchef på Trafik- verket.
De lägre anslagen bekymrar även Ulf Adelsohn, styrelseordförande i SJ.
– Redan i dag kör vi med fler tåg än det finns plats för, dessutom finns det en enorm efterfrågan efter mer. Sveriges järnvägsnät byggdes under slutet av 1800-talet och vi har det sämsta underhållet av alla jämförbara europeiska länder. Med det nätet ska vi nu försöka möta den här efterfrågan. Det blir ännu större problem, säger han.
Den nya infrastrukturministern, moderaten Catharina Elmsäter-Svärd, tycker att det är för tidigt att uttala sig om hur väl Trafikverkets analys stämmer.
– Det som är viktigt att ta med sig är att det ändå har tillförts betydligt mer pengar till underhåll än vad det någonsin har gjorts under tidigare regeringar. Vi försöker kombinera att komma ikapp gamla skulder i underhållet och nyinvestera i spår, och det är något som tar tid, säger hon.
Catharina Elmsäter-Svärd pekar också på att Trafikverket nu har fått möjlighet att höja banavgifterna.
– Pengarna blir ett tillskott för Trafikverket att höja kvaliteten och jobba med banhållningen. Där handlar det om i vilken takt Trafikverket kommer att höja banavgifterna, för i den potten får de in ytterligare pengar som de kan använda till exempelvis drift och underhåll, säger infrastrukturministern.
Men enligt regeringens tidigare beslut ger det extra tillskottet ”ett ökat utrymme” för förbättrad kraftförsörjning, införandet av ett nytt säkerhetssystem och en fortsatt elektrifiering av järnväg till hamnar. Trafikverket tolkar beslutet som att pengarna därför är öronmärkta, och inte får användas till underhåll.
– Det var regeringens beslut. Vårt förslag var att de skulle göra det, men så blev det inte, säger Björn Östlund.
