Inför höstterminen 2003 gjorde Uppsala universitet ett försök med att anta en grupp sökande till juristutbildningen på ”alternativa urvalsgrunder”. Syftet var att öka den etniska mångfalden. 30 av 300 platser veks för sökande med utlandsfödda föräldrar.

Två kvinnor med svenska föräldrar hade båda bättre betyg än de 30 som antogs i denna urvalsgrupp, men kom ändå inte in. De stämde universitetet för otillåten diskriminering och fick stöd av Uppsala tingsrätt som tilldömde kvinnorna ett skadestånd på 75 000 kronor var.

En central fråga i domen var hur lagen om likabehandling av studenter i högskolan ska tolkas när det gäller i vilka fall ett berättigat intresse för särbehandling kan anses finnas. Tingsrätten ansåg i sin dom att en underrepresenterad grupp kan ges företräde om de sökande i övrigt har likvärdiga meriter - vilket alltså inte var fallet här.

Lagen tillåter i vissa fall särbehandling, om den är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som ”uppenbarligen” är viktigare än intresset att förhindra diskriminering. Men lagens förarbeten ger inget stöd för att tillåta kvotering vid antagning till en utbildning som en sådan metod, anser hovrätten som är enig i sin dom.

Hovrätten ser inte heller något stöd för att etnisk bakgrund ska kunna vara en urvalsgrund när det gäller universitetens möjlighet att inrätta alternativa urvalsgrupper för en begränsad del av de sökande till en utbildning.

Tingsrättens bedömning av skadestånden fastställs också.

De två kvinnor, nu 22 och 24 år gamla, som fått rätt i hovrätten mot Uppsala universitet är båda mycket nöjda med utfallet. Detta enligt Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa som företrätt kvinnorna i rätten.

- De är väldigt glada. De har drivit detta för att de tycker att det handlar om en viktig principfråga, och de gläds åt att de har fått gehör även av hovrätten för synen att de faktiskt inte kan påverka var deras föräldrar råkar vara födda, säger han till TT.

Själv anser Gunnar Strömmer att domen ger ett ”kristallklart” besked till landets högskolor.

- Ingen ska behöva acceptera att bli bortsorterad på grund av etnisk bakgrund. Det viktiga arbetet att öka mångfalden får inte bedrivas med metoder som kränker andra människor.

Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz, som företrätt staten i tvisten, säger till TT att han är besviken över beskedet från hovrätten.

- Det finns komplikationer i målet som inte kommer fram i hovrättens dom, säger Göran Lambertz.

Han har ännu inte bestämt om han ska driva målet vidare till Högsta domstolen.

Lena Marcusson, prorektor vid Uppsala universitet, anser att det finns ett starkt intresse av att föra målet vidare.

- Vi behöver i Högskolesverige en vägledande dom på det här området, säger hon till TT.