Vid sidan om de sju etablerade riksdagspartierna slåss även sjukvårdspartiet, Feministiskt initiativ och junilistan med varierande framgång för att ta sig över spärren vid valet i höst. Och åtta månader före valdagen ter sig riksdagen avlägsen för junilistan och Nils Lundgren.

I SvD/Sifos Väljarbarometer för januari svarar bara 1,2 procent av de tillfrågade att de skulle rösta på junilistan om det vore val i dag. Enligt Sifo är det en statistiskt säkerställd minskning från förra månadens 2,2 procent.
Sedan i höstas har nära tre av fyra sympatisörer lämnat junilistan. Så sent som i oktober, när partiet hade bestämt sig för att ställa upp i valet, lockade junilistan 4 procent av väljarna.
Sedan dess har nyhetens behag bleknat och tystnaden ökat.
- Alla uppstickarna som lanserades under 2005 har fått se hur tufft det är att komma ut i medierna och att nå ut till väljarna. De måste lita till valspurten då väljarnas uppmärksamhet är inriktad
på politik, annars får de väldigt svårt att komma fram, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Feministiskt initiativ märks knappt längre och sjukvårdspartiet har aldrig satt några avtryck i Väljarbarometern.
I kampen om regeringsmakten är det fortsatt övervikt för det borgerliga blocket. Tillsammans når moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna 51,9 procent av väljarna. Regeringen och samarbetspartierna v och mp får 46,1 procent. Skillnaden mellan blocken är i dag 5,8 procentenheter, vilket är lägre än i december. Då var skillnaden 7,9 procentenheter.
- Socialdemokraterna brukar hämta in stöd under valår, medan de borgerliga brukar tappa. Socialdemokraterna har fortfarande chansen, men om de ska vinna måste de göra ett bättre val än de historiskt sett normalt klarar av, säger Sören Holmberg.

Alla förändringar för riksdagspartierna jämfört med december ligger inom felmarginalen. Men inom det borgerliga lägret är moderaterna nu helt dominerande. M får 30,9 procent, den högsta siffran sedan november 1997.
För folkpartiet går det åt andra hållet. Fp når 9,3 procent och har därmed tappat nästan var tredje väljare sedan valet 2002.
- Moderaterna går in mot mitten och minskar utrymmet för de andra borgerliga partierna, säger Sören Holmberg.
Kristdemokraterna når 4,8 procent och centern får 6,9. Över längre tid, jämfört med Väljarbarometern i november, är centerns uppgång statistiskt säkerställd.
På den andra planhalvan har miljöpartiet problem. I januarimätningen klarar mp sig knappt över riksdagsspärren. Miljöpartiet får 4,1 procent, vilket är det lägsta stödet på 15 månader:
- Miljöpartiet lever väldigt farligt om ingenting händer. De klarade sig kvar förra gången med hjälp av en bra spurt och taktikröstande vänstersympatisörer. De behöver nog taktikröster den här gången också, ett slags Tant Grön, och de har ett mer flyktigt väljarstöd än exempelvis kristdemokraterna, säger Sören Holmberg.

Mätningen genomfördes mellan 9 och 19 januari, strax efter vänsterpartiets kongress i Göteborg. V når 6,7 procent efter uppmärksamheten där. Och precis som c kan vänsterpartiet glädja sig åt en säkerställd uppgång sedan bottennoteringen i novembermätningen - 5 procent.
Socialdemokraterna får 35,3 procent, vilket är något bättre än i december då Katastrofkommissionens rapport släpptes. Partiet lyckas bra bland förstagångsväljarna, men har fortsatta problem bland storstadsväljarna. Moderaterna är större än s i både Stockholm och Göteborg.
Andelen osäkra väljare har minskat, och den sista månaden före valet kommer att vara oerhört viktigt, tror Sören Holmberg.
- Väljarna bestämmer sig allt senare. De sista fyra veckorna avgör och allt fler väljare byter parti under valspurten.