Infektioner kan förklara en del av fenomenet, men också stress, ensamhet och extremt osunda levnadsvanor under julen.

De höga dödstalen omedelbart efter jul beror knappast på slumpen. Dåvarande statsepidemiolog Johan Giesecke, numera verksam vid den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), upptäckte fenomenet med överdödligheten veckan före och efter årsskiften när han var statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.

- De veckorna låg nästan alltid högst. Jag förstod aldrig varför det såg ut på det viset. Jag kunde inte hitta någon förklaring, säger han.

TT har bett personal vid Socialstyrelsens dödsorsaksregister att titta närmare på sin statistik, och mycket riktigt har dödligheten legat klart över årsgenomsnittet under perioden 25 december-7 januari de senaste tio åren. Dödsorsaker som hjärtinfarkt och slaganfall står som vanligt för ungefär hälften av dödsfallen, men ligger sammantaget en procentenhet högre efter jul (47 procent) än vad som är genomsnittet för hela perioden.

Mycket fet och salt mat i stora mängder i kombination med stillasittande utlöser hjärtinfarkter och slaganfall hos personer som redan ligger i riskzonen. Det säger docent Ronnie Willenheimer som är vice ordförande i Hjärtläkarföreningen samt överläkare och forskningschef vid kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.

- Ohälsosamhet kan väldigt snabbt omsättas i kliniska händelser. Om man äter en fettrik måltid eller om man röker så kan man mäta det väldigt tydligt efter bara en kort tid i form av en försämring av åderförkalkningsplacken i blodådrorna, säger han.

Dödligheten i Sverige varierar med bland annat temperatur och säsong. Fler dör när det är extremt kallt eller varmt.

Inte minst influensan sätter mörka spår i statistiken. Juldödligheten kan dock inte förklaras med enbart influensan, eftersom den inte alltid härjar som värst just i december-januari. Toppen i smittspridningen kommer ofta senare under vintern.

Men det är inte bara sjukdomar och hälsovådligt leverne som ligger bakom den svenska juldödligheten. Troligen bidrar också ensamhet och utanförskap högst påtagligt.