Petra Kahn upplever tydligt att det under de senaste åren funnits en accelererande hotbild mot judar. Trots att något motiv till nattens attentat ännu inte är känt är det för henne oundvikligt att inte sätta saken i det sammanhanget.

Många judar i Sverige drar sig enligt henne numera för att öppet bära symboler eller andra kännetecken för sin religion. Hon bär själv på en sådan medvetenhet i vissa situationer och sammanhang och har även fått det påpekat för sig.

BAKGRUND: Sprängdåd mot judiska församligen i Malmö

– På en skola där jag var lärarvikare var det andra lärare som sa till mig att jag inte borde säga att jag är judinna eftersom det fanns många barn från mellanöstern i klassen och att det därför kunde vara känsligt, säger hon och förklarar att hon till en början höll sig till rådet men sedan ändrade sig och berättade för eleverna.

– Jag tycker inte det är okej att man ska få ett sådant råd från lärarkollegor i Sverige, säger hon och menar att samhället aldrig får vika ner sig och tolerera att människor inte öppet kan visa sin religiösa tro.

– Det är oerhört viktigt att vara tydlig när man markerar att händelser som den i natt inte är okej. Annars befinner man sig på ett sluttande plan, menar hon.

Jag ser Malmö som ett varnande exempel. Men med vårt folks historia vet jag att man inte kan vara säker någonstans.

Petra Kahn

Judarna i Malmö har under de senaste åren varit mer utsatta än i andra delar av landet men Petra Kahn, som själv bor i Stockholm numera, varnar för att se problemet som isolerat till en stad i Sverige.

– Jag ser Malmö som ett varnande exempel. Men med vårt folks historia vet jag att man inte kan vara säker någonstans, säger Petra Kahn.

Vid synagogor i Sverige, precis som överallt i världen, finns alltid vakter och judiska församlingsbyggnader skyddas bakom betongblock, stängsel och grindar. På judiska skolan i Stockholm där Petra Kahn arbetar sker all inpassering via en sluss. Säkerheten har skärpts ytterligare efter skolattentatet i franska Toulouse tidigare i år.

Petra Kahn, som är uppväxt i Sverige, förklarar att när hon var yngre var det nynazister som upplevdes som det största hotet. Så är det inte i dag.

– Det är väldigt svårt att prata om det här, men i dag handlar det framförallt om extrema personer som tagit med sig motsättningar från konflikter som pågår ute i världen till Sverige. Jag anser att judar och muslimer har mycket gemensamt och skulle tjäna på att gå samman för att bekämpa extremism. Det ska inte vara farligt att vara varken jude eller muslim i Sverige, säger Petra Kahn.

Hon är en av initiativtagarna bakom en manifestation för just rätten att fritt få visa och uttrycka sin kultur och religion som sedan tidigare är planerad i Malmö. Det hela har arrangerats i samarbetet Ung Minoritet där Judar, Romer, Samer, Sverigefinnar och Tornedalingar ingår.

– Vi ska ha vårt första möte i Malmö den 20 oktober. Då ska vi tillsammans gå en kippavandring för att visa stöd för att det inte ska vara kontroversiellt att visa sin tro.