”Än så länge är jag vid gott mod”

... på reklambyrå i London. I augusti kom jag tillbaka till Stockholm, tog lite semester, men sedan några veckor tillbaka söker jag jobb aktivt.

För tre år sedan, när jag började på Beckmans, hade många från skolan jobb redan innan ­examen. Jag upplevde aldrig att det skulle vara några större svårigheter att få ­jobba efter min ­utbildning. Av de 13 personer som gick i min klass är det ingen jag vet om som har fått jobb i Sverige.

Egentligen är jag inte helt ­arbetslös, jag har en del frilansjobb men det är inte på heltid. Jag är inte inskriven på Arbets­förmedlingen, de jobb jag söker läggs väldigt sällan eller aldrig ut där. Jag går runt och knackar dörr helt enkelt, visar upp min portfolio, träffar folk och marknadsför mig själv. De senaste två veckorna har jag försökt hinna med minst en portfoliovisning om ­dagen. Men det är inte helt lätt att få tag på och träffa rätt personer så det gäller att ligga i och inte ge sig. De flesta byråer är fortfarande väldigt avvaktande och har tyvärr inget att erbjuda just nu, men jag har fått några kanske.

Än så länge är jag vid gott mod och ser opti­mistiskt på hösten, jag utnyttjar tiden för att tajta till gamla ­arbeten och jobb så de blir ännu bättre. Det tråkigaste med att vara arbetslös är att man känner sig isolerad, jag saknar att träffa nya människor, ha ett jobb att gå till med ett skrivbord, dator och kaffe­maskin.

För tillfället klarar jag mig bra ekonomiskt. Om det verk­ligen skulle krisa hjälper självklart min sambo till och chippar in.

Om jag inte hittar jobb i Stockholm söker jag mig förmodligen tillbaka till London. Där har de lite annorlunda anställningsvillkor ­vilket föder en del nya möjligheter. Jag skulle även kunna tänka mig att jobba pro-bono för en byrå för att få en chans att visa vem jag är och vad jag kan, och om möjligt, få in en fot den vägen. Alla medel är väl tillåtna?”

Negra Efendić

08-13 52 84

negra.efendic@svd.se

Fler artiklar