Joggare lever längre och bättre

Löpningen påverkade inte bara risken för hjärt-kärlsjukdomar, den minskade också risken för cancer och neurologiska sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukdom, visar studien som publiceras i senaste numret av tidskriften Archives of Internal Medicine.

Studien visar också att regelbunden fysisk aktivitet som jogging eller liknande lönar sig långt upp i åldrarna. Det är inte bara så att joggarna lever längre, de har också en högre livskvalitet och fungerar bättre i vardagen än sina mer stillasittande jämnåriga.

- I takt med att medellivslängden ökar blir det nödvändigt att fokusera på faktorer som ökar livskvaliteten och förbättrar den funktionella förmågan. Regelbunden träning i form av till exempel löpning kan bidra till detta, säger Eliza F. Chakravarty, en av de ansvariga forskarna som alla är verksamma vid Stanford Universitetet i Kalifornien.

Ingemar Kroon, 65 år, pensionerad fotograf från Växjö är en av många äldre svenskar som upptäckt tjusningen med löpning.

När han hälsar på dottern i Stockholm tar han på löparskorna och njuter av ett av huvudstadens vackraste löparstråk längs Söder Mälarstrand. Mest springer han för att det känns bra att hålla igång men målet är Stockholm Halvmarathon den 6 september och Lidingöloppet.

– Det är en väldigt skön känsla att komma hem efteråt och känna att man har krafter kvar, säger han.

Den nu aktuella studien bekräftar nyttan med löpandet även för äldre löpare. Den baseras på en 20 år lång uppföljning av 284 medlemmar i en nationell löparklubb som jämförts med en frisk kontrollgrupp i samma ålder. När studien avslutades hade 34 procent dött i kontrollgruppen mot 15 procent i joggargruppen.

När studien startade 1984 var löparna 50 år eller äldre. Medelåldern låg på 58 år. Fram till 2005, när studien avslutades, har deltagarna varje år fått svara på frågor om hur ofta de tränade, sin vikt och hur de klarade av dagliga aktiviteter som att sköta sin hygien, äta och klä på sig.

Löparna var från början i bättre fysisk kondition, de var smalare, rökte mindre än kontrollgruppen och hade färre fysiska handikapp.

De tränade också mycket, upp till 200 minuter per vecka, mot cirka 20 minuter eller inte alls i kontrollgruppen. Även om tränandet avtog när deltagarna började komma upp i 70-årsåldern behöll joggarna en högre nivå av fysisk aktivitet under hela studien. Under den drygt 20-åriga uppföljningstiden ökade skillnaderna mellan de båda grupperna successivt. Vid slutet av perioden, då många av deltagarna närmade sig 80-årsåldern, hade deltagarna i kontrollgruppen betydligt svårare att klara av sin dagliga livsföring än den mer aktiva joggargruppen.

Det är känt sedan tidigare att fysisk aktivitet i största allmänhet motverkar ohälsa och risken för för tidig död. Men det är inte lika känt hur fysisk aktivitet påverkar dessa riskfaktorer över tiden upp i åldrarna.

Elin Ekbom-Bak, doktorand på Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH, är imponerad över studiens långa uppföljningstid. Hon driver själv ett forskningsprojekt som bland annat analyserar vikten av fysisk aktivitet för ett tvärsnitt av den svenska befolkningen.

- Det är jätteviktigt att visa att det går att vara tufft aktiv upp i 70-årsåldern, säger hon.

Anna-Lena Haverdahl

08-13 56 49

anna-lena.haverdahl@svd.se

Fler artiklar